Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - Allmänna delen - III. Sekundära fostrings- och undervisningsorgan inom kyrkan eller under dess inspektion - 2. Domkapitlet och dess sträfvan i afseende å lärouppfattning och homogenitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 6 2 B. RUD. HALL
graf i förteckningen öfver en biskops åligganden, och han—såsom
andra biskopar i Sverige och utlandet — anställde prästerliga
censorer öfver stiftets boktryck.1 Äfven i afseende å ceremonierna
håller han fast hand öfver prästerna; så t. ex. stipuleras (år 1637)
böter för olikheter i afseende å korstecknet. Vida ovanligare i
vårt land dåtilldags torde däremot vara hänsynen till
menigheten: han fann det bättre låta olikhet i ceremonier förefinnas
»än stora turbas åstadkomma»2 — sålunda ännu ett tecken på
huru han håller hufvudsyftet klart i sikte: hänsyn tages till
menighetens föreställningar i den mån det var förenligt dels med ett
kraftigt befrämjande af kristligt lefverne, dels med spridande af
centralt-kristlig lära.
Medan de teologiska läro- och tvistepunkterna skärskådas
under långa läroår och många disputationer vid läroverket, så
diskuterades de dock aldrig å domkapitlets sammanträden. Mera
sällan än man väntat sker det i de predikningar eller inom de
öfriga grenar af menighetens fostran och undervisning, hvarifrån
1 Ivyrkostadgar i Västerås, XI § 1. Man torde ej ett ögonblick tviflat
på att om alla blott blefve rätt upplysta i Guds ord, skulle de alla blifva
lutheraner och så religionsstridenia vara ur världen, dessa, som förde med sig äfven
många andra slags tvister och otyckor. •— Luther hade aflidit på
endräktsdagen (Concordia, 18/2), och dagen efter var beständighetens dag
(Constantia): »till att kungöra därmed, att uti D. Mart. Lutheri lifstid är upprättad
frid, ro och beständighet vid det heliga evangelium». MyuuS, editionen af
Petr. Joh. Gothus, s. II5 v:o, Arosiandrini aftryck, s. C4. Jfr Afh., s. 211,
samt min undersökning 0111 Rudbeckii katekesutveckliiig, s. 44 o. f. — I Eoot
Predikan [öfver Dan. 9], s. C2, yttrar Rudbeckius, att vi ånyo »några resor
. . . varit på vägen till det påfviska mörkret».
2 RRP VI, s. 333. Rudbeckii motivering för detta inför regeringen
fällda yttrande kan framgå af lians 16 år tidigare hållna Valeetpredikan inför
konungen (separattryck, s. C3 o. f.): »Där som ceremonierna ofta förandras,
förargas många enfaldiga och gemena, som icke så väl veta åtskilja emellan
ceremonier och den rätta gudstjänsten»; de kunna komma att tro att ingen
religion är sann; de »blifva epikuréer och ogudaktiga». — Ett yttrande af
Axel Oxenstierna om biskoparnas oenighet inbördes är tydligtvis färgadt
och kan i hvarje fäll ej gälla läropunkterna men möjligen i någon mån
adia-fora inom det kyrkliga ceremouielet. Vid detta var det emellertid ej sällan
just menigheten, som hindrade reformer. Ol. Petri, II, s. 416 bibehåller
kalkens upplyftande; i vårt ärkestift gjorde allmogen uppror mot förändring
däri: Å Munsö hade »några ... tagit sig före att bullra» mot kyrkoherden
samt låst igen kyrkan för honom (fyra söndagar), »förty bönderna ville icke
låta mässa för sig med mindre de det upphöjda sakramentet få se». UDP
1595 19/5; jfr 1602 7/7. Sv. svnodalakter, II, s. 24, 45, 55, 56.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
