Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - Allmänna delen - III. Sekundära fostrings- och undervisningsorgan inom kyrkan eller under dess inspektion - 2. Domkapitlet och dess sträfvan i afseende å lärouppfattning och homogenitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DF.N KYRKLIGA FOLKUPPFOSTRAN I JOH. RUDBECKII STIFT I c; 7
»enfaldigt vid Guds ord» och icke vänta annan lösning å de
dogmatiska tvistefrågorna. Äfvenså tala de bibelställen han på sin
andra höstsynod sträfvar att inprägla hos sitt prästerskap,
hufvudsakligen om nit i att tillrättavisa och förmana genom
undervisning; de äro mestadels bibelord citerade äfven i centrala delar
af KO 1571 och KO-förslaget 1619. Med särskild betoning citerar
han i nämnda synodal-oration, och. han hade nyss förut låtit med
stor stil trycka i sin bibeledition, att det var ordet som skulle verka
till undervisning, bestraffning, upprättelse, tuktan i rättfärdighet,
på det att Guds människa må vara fullbordad, till allt godt verk
skicklig. Man söker sålunda efterhand i viss mån ersätta direkt
viljefostran med indirekt, ersätta straff med upplysande och
förebyggande verksamhet. Man tror ej på fortvaron och grundligheten
af en medelst väckelse i massa åstadkommen omvändelse1 utan
sträfvar att föra hvarje individ till Kristus medelst en undervisande
fostran och en fostrande undervisning.
Rudbeckii kyrkas öfriga sträfvan för enhet, homogenitet och
fördjupning i lärouppfattning framträder kanske tydligast dels i
arbetet för den lärda undervisningen i skola och akademi2 och för
menige prästerskapets fortbildning3, dels i visitationern a4, dels i
åtgärden att i domkapitlet tillfälligtvis adjungera utom
stiftsstyrelsen stående prästmän.
Verksammast för riktig och allmän bibelkunskap äro
kapitula-res i sina insatser såsom lärare vid gymnasiet; det upptog flertalets
allramesta tid samt hade folkundervisningen och folkuppfostran
till sitt visserligen blott medelbara men dock tydligt insedda syfte.
Den medeltida scholasticus’ ämbete blir uppdeladt på många och
blir det ojämförligt rikhaltigast representerade inom det
mång-höfdade konsistoriet. Lärdom, lektorat och teologisk examen
blifva för flertalet villkor för assessorat i stiftsstyrelsen.5 Äfven i
afseende å läroverket framträder enhetlighetsdraget; gymnasiet
är så långt ifrån att vara »det första teologiska lärdomsinstitutet
1 Måhända gifver Paulini tillvägagångssätt vid inspektionerna antydan
om en något annorlunda uppfattning härutinnan; jfr här om synoderna.
2 Inklusive verksamheten för alumnernas ekonomiska stödjande.
3 Inklusive diakonernas förnyade kompetensexamen.
1 Härom jämför nedan afd. Visitationer, Prästens plikter, Klockare,
Predikan, Undervisningen. Om den lärda skolan jfr Afh.
5 Jfr Holmquist, Domkapitlen samt hans artikel i Nord. Fam.-bok,
b. 14, sp. 813.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
