Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - Allmänna delen - III. Sekundära fostrings- och undervisningsorgan inom kyrkan eller under dess inspektion - 2. Domkapitlet och dess sträfvan i afseende å lärouppfattning och homogenitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 6 2 B. RUD. HALL
Som vanligt, skyndade Rudbeckius att fortsätta eller att införa,
hvad på andra håll visat sig vara af mäktig verkan för det religiösa
lifvets höjande. Han känner synodernas traditioner och betydelse.
Där man anordnat dubbla sådana, yttrar Rudbeckius (med ordval
som påminner om Nova ordinantias), »var mindre tvist, oenighet
och förargelse i församlingarna, än sedan de begynte försummas».1
Sedan han bevittnat, hur välbehöflig institutionen var i hans stift
och hur öfverhopade Västerås’ synoder voro med angelägenheter,
beslutes därför redan två år efter hans tillträde till episkopatet,
att en synod för hvardera prästkategorien skulle hållas årligen
och det båda i stiftsstaden — sålunda en medelväg mellan å ena
sidan Pommerns och Sachsens dubbla synoder för alla och å andra
sidan de tidigare årliga instruktions-, kontrakts- och samsynoderna.
Trots påståenden i annan riktning finnes sannolikhet för att en
sådan dubbelinstitution jämförelsevis tidigt funnits — om än
sparsamt —- i flera svenska stift åtminstone under Rudbeckii tid, om
det än är sannolikt, att den ej förekom så tidigt och så regelbundet
i dessa som i hans stift.2
Lundström, Paulinus, III, s. 62; Unders., s. 96. Huru nödvändig denna
äldre form var, framgår t. ex. af följande. Vid 1641 års höstsynod i Uppsala
var ingen närvarande från Helsingland, Medelpad, Ångermanland och
»Botten»; från Gästrikland voro blott de två tillstädes, hvilka skulle vara oratores.
Luleåprosten Andr. Canuti begärde (6/10 s. å) en superintendent; själf hade
han varit fem veckor på väg, och inga teser hade nått honom (UDP). Paulinus
anbefaller kontraktssynoder dels vid ett extra prostkonvent 1626 5/9 (SDP),
dels vid kontraktskonvent i östra Hälsingland 7/8 1641 (K 65, s. 82—83),
dels i allmän stiftsstadga för ärkestiftet (E: I: 1, UDA, s. 22, v:o). Enligt
den senare skulle prosten vara närvarande i prästmöten ocli riksdagar samt
efter hemkomsten sammankalla koutraktisterua ocli kaplanerna samt
»kungöra dem om alla saker, som där äro vordna föreställda och afhandlade,
synnerligen ifrån synodis, att de då allesamman företaga en disquisition
sinsemellan om Articulo publice explicato» under prostens eller någon
riksdagsrepresentants presidium. Frågan diskuteras i junisynoden 1644, hvarvid
framhålles att kontraktsmötena dels borde vara ersättning för att biskopen
ej längre mäktade visitera, dels borde besökas af kyrkoherdar och kaplaner
samtidigt. Det senare hade äfven Botvidi bestämt 11 år tidigare (jfr not
här nästa sida). Jfr 1582 års synod i Strängnäs. Jfr Thrap, s. 121,
I35—I36-
1 Nova ord., s. 202. ThySELIUS, Handl., I, s. 114.
- Två prästmöten höllos i Västerås det år Rudbeckius blef biskop,
men det är ej klart, huruvida denne var närvarande vid eller åvägabragt
det första af dem (17,6). N 1909 n:o 78; jfr 1620 års synodalbeslut och stifts-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
