Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - Allmänna delen - III. Sekundära fostrings- och undervisningsorgan inom kyrkan eller under dess inspektion - 6. Klockare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DF.N KYRKLIGA FOLKUPPFOSTRAN I JOH. RUDBECKII STIFT I c; 7
om de voro lämpliga för platsen.1 I konstitutioner för
Strängnäs’ och Uppsala stift åläggas sacellanerna (event. kyrkoherden
eller oskolad klockare2) att undervisa de unga. Bland annat åren
1626, 1637 och 1639 förordnas eller kontrolleras3, att
kyrkoherdarna hafva inseende öfver att kaplanerna »med flit instruera
barnen». Vid 1636 års synod uppmanas bolens innehafvare
all-varligen att undervisa ungdomen; hindrades de ofta därifrån,
skulle andra insättas å bolen. 1637 °ch IÖ38 manas resp. diaconi
och diakon-klockare till flit. Under 1640-talets förra hälft finna
vi en prästerlig klockare undervisa barn i en kyrka i Uppland (och
blifva okvädad därför).4 Trots motstånd afsätter Paulinus
odugliga klockare —- såsom han ju ock entledigade odugliga prostar.5
Många prästerliga klockare (skolpräster) funnos anställda i hans
båda stift: enbart domkapitels- och synodalprotokollen nämna
sådana i 24 församlingar i Uppsala stift under hans 9-åriga
ärkebiskopsperiod.
Äfven utanför sina stifts gränser torde Paulini direkta
inflytande sträckt sig också i dessa angelägenheter. Säkerligen hade
han kraftigt medverkat till affattandet af den nämnda stadgan
1596. Han har i hvarje fall 18 år senare fortsatt aktionen —- jämte
1 Ett sådant tillägg om personlig lämplighet sakna vi vanligen i Västerås’
stift, då jordskredet några år senare når dit. Det är hufvudsakligen endast
i afseende å lägsta kollegan vid vissa småläroverk, vi där finna samma kraf.
Men därmed är ej sagdt, att det var där helt förbisedt inom folkundervisningen.
Quintilianus hade framhållit behofvet af skicklighet just hos småbarnslärare;
han var väl känd och ofta citerad i Västerås.
2 Urkunden uppgifver dock i sistnämnda afseende intet 0111 examen.
»Klockare» bibehålles ofta såsom namn på substitutet för den
barnunder-visande, af klockarbolet delaktige kyrkotjänaren (till skillnad från den
senare, som nämnes kaplan fastän han äfven kunnat kallas klockare).
3 Matthiae anbefaller senare kontroll vid visitationer (Form och sätt
till att visitera, s. A7 v:o).
4 Jfr afd. Undervisningen (Medelbar viljcfostrau). Paulinus befaller
diaconi (1637 22/9 UDP) att »hvarje år göra besked huru de uträtta sitt
ämbete» (att undervisa i katekes och innanläsning). Samtidigt förbjudas
kyrkoherdarna tvinga dem »till något arbete, som icke kommer deras [ = dessas]
ämbete vid» — en klausul, som lians domkapitel äfven tillämpar i skilda
rättsfall (1642 19/10 UDP). Ett motsvarande uttryck återfinnes bland
Rudbeckii uttalanden (här s. 200). Tvärt emot Paulini påbud i Strängnäs
lät ju Rudbeckius inga förbud utgå i afseende å kaplaners giftermål.
5 T. ex. 1635 8/4, 1638 4/7 (Tibble) UDP.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
