Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - Allmänna delen - III. Sekundära fostrings- och undervisningsorgan inom kyrkan eller under dess inspektion - 6. Klockare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DF.N KYRKLIGA FOLKUPPFOSTRAN I JOH. RUDBECKII STIFT I c; 7
hålla de årliga prostvisitationerna med katekesförhör. Han
finner tydligtvis under sin första biskopstid, hur mycken sådden var
och huru få arbetarna. Snart anbefaller han därför, att nya
klockare ej få antagas »utan kapitlets råd och samtycke».’ Och i viss
likhet med tidigare åtgärder t. ex. i det danska Lundastiftet2
förordnar han vid sin tredje höstsynod, att kyrkoherdarna skulle
»afskaffa småningom onyttiga klockare af klockareborden» samt
i stället dit insätta en lärdare person, »att han måtte vara både
klockare och pædagogus för barnen i socknen». Medan man t. ex.
i Norge samtidigt härmed och ännu ett sekel senare klagar öfver
att många församlingar saknade klockarbol, och under det att i
motsättning härtill exempelvis Paulinus och Botvidi
framgångsrikt verka för åvägabringandet af sådana ordinarie klockarlöner3,
så ålägger Rudbeckius år 1637 alla församlingar att före 1 maj
följande år hafva anskaffat klockarebostäder vid kyrkan. Först
sju år senare anbefaller och understödjer staten samma kraf för
hela landet. Nämnda år upprepar han, såsom antydts, Nova
ordinantias och andras förbud för kyrkoherden att slå under sig
klockarbolet och låta sin dräng sköta klockarens grofsysslor; bolets
förefintlighet borde sålunda med nödvändighet medföra en ökning
af antalet missionerande lärarekrafter inom socknen.4
1 VDP 1620 25/10; så äfven senare.
5 Torpson, s. 14.
3 HEFPERMEHL, s. 91—93, 103, 174. År 1627 säger Paulinus
klockar-bolen vara »destinerade» för kaplanerna. Botvidi verkade å
visitations-resorna för klockarbols förvärfvande i alla socknar; KÅ 1914, s. 229.
4 I större församling och med präste lig tjänstgöring kunde klockaren
erhålla 100 daler kopparmynt, bostad och kost samt ersättning för
undervisning. Klockaren hade frihet från vissa utlagor samt kunde af hvarje
hushåll få ljus, ’/i tunna korn eller råg etc. Vid Visitation år 1629 i Ramsberg
befinnes klockaren Per Jonsson hafva såsom bol: ett torp i skogen med en
liten vret till hö, någon skog och fiske i sjön nedanför gården; såsom inkomst:
en våg tackjärn eller ett pund stångjärn af bergsmännen, en fjärding säd
af torparna, matskott samt ost och kaka »i kyrkogång». Noraskogs arkiv, I,
s. 183. Ofta kunde klockaren så ’/2 à 1 någon gång 4 tunnor säd.
Ängs-lotten, där sådana funnos, var liten; stundom kunde den dock ge 20 lass hö.
Hans bostad omfattade ett rum; en förstuga ledde till detta och till
samlingslokalen, sockenstugan. Kök nämnes ej. Byggnaden var vanligen
ryggåsstuga med tak af näfver; ej sällan nämnas glasfönster med gallrar.
Är klockaren kaplan, bygges ej sällan »bokstufva » åt honom. Reparationer,
ny- eller tillbyggnader å bolen nämnas stundom. Någon gång fanns
trädgård eller »kryddegård» vid bolen (Kärrbo, St. Rytterne). I Rudbeckii
tryckta uppgifts-längder upptages blott stuga för kaplanen, medan klockare-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
