Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - Allmänna delen - III. Sekundära fostrings- och undervisningsorgan inom kyrkan eller under dess inspektion - 6. Klockare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 i o
b. rud. hall
Men kapitulares hade dels erhållit alltför goda erfarenheter
af den nya ordningen, dels bevittnat för mycket såväl af det äldre
klockarsläktets oduglighet som af de olärda undervisarnas
okunnighet och ©själfständighet för att kunna låta det gamla bestå
eller för att kunna utan protester åse, att oskolade eller okunniga
tillsattes.1 De »gamla» afsättas trots protester af dem själfva
och andra.2 I bästa fall få de såsom substitut behålla någon del
af inkomsten.3 Biskopens brist på förtroende för de
hemmalärdas duglighet att undervisa hindrar honom emellertid èj från
att, om någon enskild olärd »läser för barnen i socknen», mana
godt för honom hos församlingen, då denna af några skäl vill blifva
sin klockare kvitt — alldeles som Linköpingsbiskopen 15 år
senare lät en viss kaplan-klockare af samma anledning stanna i en
församling, hvars pastor begärt hans aflägsnande.4 Rudbeckii
traditionen kunde det vara tänkbart, att följande uttalande af norske
biskopen Jersin (senast 1682) var sprunget ur en här och hvar förefintlig sedvana:
Endast klockarskolaus barn finge gå och begära allmosa; öfriga tiggarebarn
skulle af andra barn dragas till skolan och hudstrykas. Heffermehl, s. 178.
1 En af dem, vi tidigast möta i Rudbeckii stift, var närmaste
anledningen till det första af kapitlets uttalanden, att stiftsstyrelsen borde höras
före klockares tillsättande. Han hade velat gifva en döf hörseln genom att
låta denne på vårfrudagen ligga under kyrkklockan vid ringningen. VDP
1620 25/10; 1629 1/3, 7/11; 1630 10/9, 1642 2T/12 AI8; 1641 18/8, 21/8 AI9.
SDP 1645 16/4. De oskolade klockarna betecknade nog vanligen ett ringa
tillskott i profan-kulturellt hänseende. Bland de 200 fäder till
läroverksurig-domen, hvilkas yrken nämnas år 1632, finnes blott en enda zcfø-prästerlig
klockare.
2 VDP 1627 5/6: Om klockaren i Svedvi icke vill vara tillfreds med att
dela inkomsten med sacellaneu, skall kyrkoherden afsätta den förre; »man
får väl den, som därmed är tillfreds». Klockaren lämnar ej gärna sitt bröd;
kyrkoherden och församlingen bedja ej sällan för honom, och folket tager
stundom handgripligt hans parti gent emot det lärda biträdet.
3 Genom likheten i vissa uppgifter för kaplanen och för klockaren,
genom arbetsfördelning och löneaftal i sväfvande ordalag, genom bådas
fattigdom och genom inbördes afundsjuka etc. uppstå ej sällan dels
ovänskap mellan de båda, dels afmattning i arbetet, dels oreda i kontinuerligheteri.
Hur en viss kaplan, gift med kyrkoherdens dotter, blir klockare och låter sin
dräng göra de grofsysslor, som hörde till klockartjänsten, huru dessa sedan
öfvergå till organisten, som får en torplägenhet, och huru allt detta
samverkar till en icke ovanlig oreda i afseende å kyrkotjänarnas äganderätt till
sina bol, jfr VDA: Romfartuna (häftade volymen) 1643, 1698.
4 VDP 1631 11/2—12/2 (Norberg), 18/2 (Nås). KÅ 1914, s. 212.
En parallell till denna värdesättning af just sådana klockare som undervisa,
jfr kungl, resolution 1719 10/3; Stiernman, Riksd., III, s. 1304 (2204).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
