Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - Allmänna delen - III. Sekundära fostrings- och undervisningsorgan inom kyrkan eller under dess inspektion - 6. Klockare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
B. RUT). HALL
sker det dock ofta förgäfves. Så t. ex. imponerar det ej på Gagnef,
att konsistoriet »förundrar» och att det nekar följa sockenbornas
önskan om en oskolad1 kyrktjänare; domkapitlet sätter åt dem
tre i valet, två diakoner och en djäkne, de där skulle kunna läsa
med socknens barn och förestå klockartjänsten. I andra fall
försöker kapitlet med sådana undanflykter som den, att ingen smed
tjänar till klockare, utan åtminstone måste han aflägga hammare
och tång2 — en ståndpunkt, som vi funnit motiverad i
stiftsprästerskapets citerade klagan af år 1614. En annan gång söker kapitlet
slippa en olärd genom yttrandet, att en ung frisk karl bättre passar
att vara bonde eller soldat. Stundom får den oskolade blott fylla
vakansen, tills man får se, »hur det står till i församlingen», d. v. s.
till följande Visitation.3
Dels såsom en sista undanflykt, dels såsom ett försök att göra
det bästa möjliga af ett obehagligt fall, kan man ock anse det prof,
hvilket skulle hållas med oskolade inför konsistoriet, prosten eller
kyrkoherden. Det skulle omfatta kristendom, sång och skrifning4,
1 Då den »moderne» Botvidi i Linköping 1633 5/6 anbefaller att hvarje
klockare skulle »hålla skola», stipulerar han att denne skulle vara »en ärlig,
boklärd man»; — tydligtvis åsyftas äfven oskolade. Och gent emot Iheringii
kraf på många små latinskolor finner rådsregeringen tillfälle att bryta en
lans för folklärareinstitution i hvarje »Kirchspiell» — ett tidigt fall af dylik
skolkonkurrens i vårt land.
2 VDP 1629 21/3, 29/4; 1631 10/12, 1632 16/5 AI6. Denna Rudbeckii
sats hade vissa motsvarigheter i utlandet, men ofta hade man af ekonomiska
skäl rent af måst uppmana socknarna att till klockare ej välja
svårunder-hållna dagdrifvare utan handtverkare, som kunde vinna biinkomster genom
manuellt arbete. Då emellertid Rudbeckius påyrkar, att klockaren skall
helt ägna sig åt sin uppgift, måste denne ock kunna lifnära sig genom
densamma. Detta innebär folklärareuppgiftens emancipation i ekonomiskt
afseende ifrån bisysslor och handtverksskrå. Jfr här förut om lönen i Norge;
Heffermehl, s. 91 o. f.
3 VDP 1628 9/8. En beryktad kyrkoherde vill hafva sin gamle far
(en f. d. präst) anställd som klockare, men det afslås för ålderns skull. VDP
.1630 28/4. En följd af klockarnas undervisningsuppgift blir, att mer än förr
befattningen går i arf t. o. m. inom prästsläkter. Sysslan var ej längre ett
dränggöra; äfven icke-prästerliga klockare torde kunnat låta vissa grofsysslor
utföras af substitut. En broder till den mäktige »dalbispen» i Rättvik var
hans kaplan och en hans klockare (c:a 1628). En svåger till biskopen (själf
en prostson) var klockare i Fellingsbro hos sin fader ocli broder. Jfr SDP
1641 3/6; VDP 1639 16/3, 1649 6/6; Heffermehl, s. 116—117.
4 Klockarexamen i Rudbeckii stift upptog visserligen icke läsning,
men att aspiranterna dock skulle hafva färdighet däri, framgår däraf, att
examen hölls i skrifning. Emellertid är just frånvaron af läseprof intressant,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
