Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - Allmänna delen - III. Sekundära fostrings- och undervisningsorgan inom kyrkan eller under dess inspektion - 6. Klockare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dF.n kyrkLiga folkuppfostran i joh. rudbeckii stift I c; 7
tidigt med flera andra antydningar om en ny tid. Äfven ett
utom-prästerligt fqlklärarestånd legaliseras alltså och uppföres på
ordinarie stat. Och en grupp lärare arbetar sig fram, hvilka förvärfvat
sig kompetens utanför den dittills, praktiskt sedt, ensam befintliga
skoltypen. (Jfr senare dagars folkskollärarekår.) Ej blott den
forna kordjäknen utan äfven den oansedde kyrkbetjänten blir
barnalärare och kan ej längre ses så öfver axeln som förut; han
blir ej blott tjänare under sin förman utan en jämförelsevis
själfständigt verksam arbetskamrat till honom.1
Såsom 1596 års uttalanden om kaplan-klockare förvisso varit
ett värdefullt stöd för Paulini och Rudbeckii sträfvanden i
afseende å klockarbolens ställande i den kyrkliga folkuppfostrans
tjänst, så blef 1644 års stadga, om klockare i gemen, en häfstång
för t. ex. Laurelii resultatrika arbete i afseende å klockarbolens
ställande i den religiösa och allmängagneliga folkundervisningens
tjänst. Under de närmaste tjugo åren efter clcnna stadgas
affat-tande, efter Rudbeckii död och efter Laurelii biskopstillträde
torde dessa statuter och — än mer — sistnämnde stiftschefs
insatser varit de fullödigaste uttrycken för tidens »moderna»
önskemål i afseende å folkundervisningen.2 Ännu tydligare märkas
framstegen under följande årtionden i Rudbeckii-lärjungen Gezelii
stift, clär denne kraftigt fortsätter f. d. Nyköpingskyrkoherden
Rothovii verksamhet, samt i Brodini stift, där denne fortsätter
Rudbeckii och Laurelii arbete. Denne Laurelius och denne Gezelius
uttrycka jämväl i sina KO-förslag sina synnerligen långtgående
kraf.3 Dessa och K. M:ts stadga 1644 blifva i sina grunddrag
upptagna i 1686 års kyrkolag. Denna nämner ingenting om klockares
examina, och den anbefaller klockarundervisning i kristendom,
1 Jfr Sachsens KO 1580, SKhi.inG, I, s. 451: De skola i de kyrkliga
förrättningarna vara bredvid hvarandra ocli hjälpa hvarandra. Då får sålunda
klockarens uttryck »vi prästerskapet» ett visst berättigande. Klyftan hade
gjorts trängre redan genom Luthers tidigare åtgärder emot prästbristen.
2 Laurelius hade förmånen få fortsätta hvad en tidigare period börjat
grundlägga. Han inleder detta vid 1648 års höstsynod genom att låta
prästerskapet fatta följande beslut: »På det ungdomen dess bättre framsteg göra
kan och prästerskapet med information blifva lisad, är nödigst att
barnaskolor upprättas i församlingarna vid klockaregården eller hvar lägligast [vara
kan]». Under följande årtionde intygar han, att sådana skolor funnos i alla
välbeställda stift — en uppgift som emellertid ej kan få uppfattas såsom
gällande alla församlingar.
3 Jfr äfven Emporagrii KO-förslag, s. 336—337.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
