Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - Allmänna delen - III. Sekundära fostrings- och undervisningsorgan inom kyrkan eller under dess inspektion - 7. Pedagogi; »driftedjäknar»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DF.N KYRKLIGA FOLKUPPFOSTRAN I JOH. RUDBECKII STIFT I c; 7
verksamhet hade tydliga motsvarigheter i de medeltida
stads-skolorna och å vissa latinskolors nybörjarstadier.1
Genom sådana »pedagogi» synas vissa större
landsbygdssamhällen, bruk och herrgårdar hafva erhållit en bättre ordnad
eller mer frekventerad profan ungdomsundervisning än de genuina
bondbygderna. Pedagogi äro nämligen pioniärer å sådana orter,
där utan dem undervisning ej kunnat blifva så pass väl ordnad
som den därstädes verkligen —• i ali sin torftighet — blef; de voro
ett slags apologister men fingo nöja sig med att hafva mera
mångskiftande undervisningsuppgifter, allt efter sin orts behof och sina
elevers antal. I trots af 1596 års bemyndigande att insätta
kaplaner på större svenska klockarbol och i trots af ökadt antal
prästtjänster, måste så t. o. m. vissa präster eller diakoner nöja sig med
att blifva barnalärare utan bol och stundom utan kaplansyssla.
Äfven djäknar få ju sent och sällan bolen till lön och hem; många
af dem få helt lifnära sig genom information eller genom
undervisning i ett slags landsortspedagogier.
Det är vanligen på grund af näringslifvets uppblomstring,
som flertalet pedagogi vinna bröd. Emedan det »är någon ungdom
för brukets skull», eftersökas eller antagas speciella barnalärare
och det ej sällan med löfte eller undermening, att de, senare, skulle
få öfvertaga klockarbolet. Landsbygdssamhällen, som äfven före
Rudbeckii tid hade speciella pedagoger, voro Stora Tuna,
Fellingsbro, Munktorp och Skultuna. Under hans biskopsperiod
förvärfvades sådana lärare i Nora, Linde, Säter, Ljusnarsberg och
Sund-born, af hvilka senare orter de tre förra efteråt fingo stadsprivi-
riges SO 1649 och om Stora Timas skolstadga). Här må blott några allmänna
drag gifvas 0111 Pedagogi å landsbygden — liksom föreliggande undersökning
äfven i öfrigt mera afhandlar landsbygden än städerna.
1 Lika litet som staten ocli lika litet som hemmen i deras
uppfostringsplikt — lika litet äro pedagogi i sitt arbete kyrkliga uppfostringsorgan i den
mening, att de skulle vara tillsatta eller aflönade af kyrkan. Men likaväl
som i afseende å både staten ocli de primära uppfostringsorgaheii har eller
tar kyrkan skyldighet att inspektera, rektifiera, stödja och eventuellt
förhindra äfyen deras verksamhet. De arbeta än i öfverensstämmelse med, än
i motsättning till de kyrkliga incitamenten saint finna arbete ocli utkomst
endast medelst enskildas, familjesammanslutningars, bruks- och
stadsstyrelsers eller landskommuners kunskapsintresse och offervillighet. Så t. ex.
var det ståthållaren å Säters kungsgård, som anskaffade pedagog till
landssamhället kring förädlingsverket; den ifrågavarande läraren fick, för att utfå
sin lön, vända sig främst till honom och till gårinakerianläggaren Silentz
och först i tredje rummet nämnes »staden».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
