Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Otto S. Holmdahl. Karl IX:s förmenta kalvinism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 5j>
otto s. holmdahl
åskådning, att följa förf :s utredning af hans utländska förbindelser.
Obestridligt är, att Karl under den senare delen af sitt lif i sin
teologiska produktion visar sig som en afgjord motståndare
tillkon-kordieformelns teologi, nämligen dess till stöd för en extrem
luthersk nattvardslära uppbyggda kristologi (läran om ubikviteten
och communicatio idiomatum). Förf. uppvisar nämligen, att Karl
trädt i förbindelse med afgjordt lutherska furstar och kyrkomän,
hvilka stått afvisande eller åtminstone till en början kritiska mot
endräktsverket och dess teologi. Hit höra den pommerske
hertigen och den pommerska kyrkans ledande man,
generalsuperintendenten Runge. I detta sammanhang förtjänar också erinras
om domprosten H. Lundströms påpekande af David Chytræus’
afvisande hållning tiil konkordieformeln (hvarom mera nedan) och
det inflytande, han kan hafva utöfvat icke blott på det svenska
prästerskapet, som talrikt studerade i Rostock, utan ock på
hertigen, som brefväxlat med honom. Hit hör också kurfurst Ludvig
af Pfalz, Karls blifvande svärfader, hvilken trots den våldsamma
konfessionsförändringen i afgjordt luthersk riktning, som han
genomförde i Kurpfalz vid sitt regeringstillträde 1576, likväl till
en början ställde sig afvisande i konkordiesaken och öppet lät
tillkännagifva sitt ogillande just af ubikvitetsläran. Intrycken i
denna riktning hafva kunnat ytterligare förstärkas genom den
lifliga förbindelse, i hvilken Karl trädde med landtgrefven Wilhelm
af Hessen, som intog en förmedlande hållning i konfessionsfrågan,
och som från början var en afgjord motståndare till Andreæ
kon-kordiesträfvanden. Här har Karl säkerligen lärt känna en
konfessionell ståndpunkt, som ogillade ubikvitetsläran, skiljandet af
Luther och Melanchton, förkastandet af Variata och öfverhufvud
antagandet af en ny bekännelse för dem, som anslöto sig till
Con-fessio Augustana. Men af större intresse än dessa mycket
sannolika inflytelser från detta och andra mer eller mindre afgjordt
reformerta håll synes mig, som sagdt, vara, att Karl mött en
afvisande och tvekande hållning mot konkordieverket hos rent
lutherska furstar. Detta kan nämligen hos honom hafva förberedt
den uppfattning, han senare så bestämdt häfdar, att den lutherska
ortodoxien med dess upphöjande af konkordieformeln till
afgörande symbol innebar ett afsteg ifrån den ursprungliga lutherska
reformationens ståndpunkt. Det är under alla förhållanden ett
synnerligen intressant resultat af förf:s undersökning, att den
teologiska ståndpunkt Karl senare intager, i vissa hufvuddrag före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
