Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Otto S. Holmdahl. Karl IX:s förmenta kalvinism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARI. ix:s FÖRMENTA KALVINISM
-53
fessionella ställning nära sammanfallande kyrkliga och teologiska
förutsättningar, m. a. o. ur hans förut kända, konfessionella
ståndpunkt?
Den ifrågavarande bokens, Historia Confessionis Augustanae,
hufvudinnehåll är — jag följer förf:s referat —• i största korthet
följande: den legitima utvecklingen af den protestantiska
lärouppfattningen på Augustanas grundval har skett genom
Witten-bergerkonkordian 1536 och Variata och den auktorisation denna
vunnit under förmedlingsunderhandlingar. Mot hela denna
utveckling strede nu den bergiska boken och kunde därför icke
godtagas. Här erkännes alltså icke att någon djupare dissonans
förefanns mellan Luther och Melanchton, här godtages den förändrade
Augsburgska bekännelsen såsom innehållande en auktoriserad
utveckling af den protestantiska teologien; här vägrades
anslutning till den läroutveckling, som på grundval af de förda striderna
mellan lutheraner och filippister sökte fastslå resultatet af dessa i
den »äkta lutherska» riktningen genom utgifvandet af den s. k.
bergiska boken, grundstommen till konkordieformeln. Boken
företräder alltså uppenbarligen den konfessionella, teologiska
position, som kan betecknas såsom jilippism på Conf. Angustanas
grund. Och det samma gäller om det andra arbetet, Karl fått i
sina händer, Neostadiensium Admonitio. Dess innehåll är typiskt
för de tyska, reformerta kretsarna, för filippismen. Det är dess
ståndpunkt både i kristologien och nattvardsläran som företrädes.
(Se art. Neostadiensium Admonitio, PRE3.)
Hvilken ståndpunkt till en skrift med nu nämnd tendens
kunde man vänta skulle intagas af en person, som läste den utifrån
sina specifikt svenska kyrkliga och konfessionella förutsättningar?
Till hvilket omdöme om densamma predisponerade den svenska
kyrkans dittills intagna konfessionella hållning?
Redan i det föregående har jag erinrat om, att man här i
Sverige synes hafva stått i stort sedt alldeles oberörd af de teologiska,
konfessionella striderna, som uppkommo under decennierna efter
Luthers död i Tyskland. Utan att i denna uppsats kunna ägna
denna fråga en grundligare undersökning vill jag nu peka på några
fakta, som synas mig styrka riktigheten af detta påstående och
dessutom närmare belysa det konfessionella läget i vårt land vid
denna tid.
Först förtjänar då erinras om det bekanta, af Anjou citerade
stället i Laurentius’ Petri Om kyrkostadgar och ceremonier, där han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
