Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Otto S. Holmdahl. Karl IX:s förmenta kalvinism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 6 o
otto s. holmdahl
konfessionellt hänseende outvecklade och därför mångtydiga läget i
Sverige, framgår af en passus i hans kapitel om hertigens
åskådning före hans tyska resor. Han framhåller här, sedan han betonat,
att det svenska prästerskapets ståndpunkt denna tid inom
hertigens furstendöme varit »bestämdt luthersk» — det finnes mig
veterligen ingen anledning att antaga, att det i konfessionellt
afseende före 1577 skilt sig från sina öfriga svenska ämbetsbröder —
att »det torde ha varit rum åtminstone hos somliga för mera
likhet med kalvinska tankar och gudstjänst bruk än som i Tysklands
utpräglade lutherska landsdelar var möjligt». Han framhåller,
att vi äfven senare möta omständigheter, som kanske ock ha sin
anledning i att den svenska kyrkan icke ännu kommit till fullt
samma ställning till den kalvinska uppfattningen som de lutherska
systerkyrkorna i Tyskland. Och han erinrar i detta sammanhang
om att Uppsala möte icke antog konkordieformeln, hvilket säges
kunnat bero på svenska prästerskapets dittills framvuxna
åskådning. Det faktum, att Augsburgska bekännelsen först antogs
1593, synes honom också peka åt samma håll (s. 36 och 37). Vid
dessa ytterst försiktigt hållna antydningar och vid dessa vaga
och allmänt hållna omdömen stannar förf., då det gäller
skildringen af det egenartade konfessionella läget i Sverige, och han
tillmäter detta ingen särskild betydelse, när det gäller att förstå
hertigens teologiska utveckling. Han synes icke hafva observerat,
under alla förhållande icke genomgående pröfvat sina resultat
under den synpunkten, att det som blir ett afsteg ifrån luthersk
ståndpunkt och ett bevis för förskjutning i hertigens åskådning
åt reformert håll kan vara detta, om det bedömes mot det
konfessionella läget i Tyskland som bakgrund, samtidigt som det icke
behöfver innebära något som helst tecken på en särställning inom
den svenska kyrkan. Och dock är det dennas konfessionella
ståndpunkt, som här bort vara den nämaste relationspunkten. Det
synes mig som om såväl hertigens teologiska utveckling som hans
slutliga ståndpunkt, sedd i detta sammanhang, komma att stå i
en helt ny belysning.
Förf. följer i sin afhandlings första afdelning hertig Karls
utveckling fram till midten af 1590-talet, men hans undersöknings
öfriga resultat tillåter icke på någon punkt några bestämda
slutsatsers dragande rörande utbildningen af hans teologiska
åskådning. Härmed är emellertid icke sagdt, att den icke erbjuder
åtskilligt af intresse för bedömandet af hans slutliga ståndpunkt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
