Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Otto S. Holmdahl. Karl IX:s förmenta kalvinism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 6 o
otto s. holmdahl
furstehus, i det senare åt ett afgjordt reformert, och drager häraf
den slutsatsen, att han år 1589 stod under inverkan af sin nyss
bortgångna gemål och hennes konfessionella sympatier, under det att
man som förklaring till bestämmelsen 1594 »bör räkna med
småningom skeende förskjutning i Karls åskådning» (s. 202)*
Härmed har jag framdragit de punkter i ifrågavarande
kapitel af förf:s framställning, som synas mig vara af särskildt
intresse i detta sammanhang, äfven om de, som sagdt, icke tillåta
några bestämda slutsatsers dragande rörande utvecklingen af
hans egen teologiska åskådning. Förf. drar ej heller några dylika.
Han framhåller dock i nyss refererade sammanhang, att man
bör räkna med en småningom skeende förskjutning åt reformert
håll i Karls åskådning. Det syns mig likväl vara möjligt att
af förfis framställning draga följande ganska bestämda slutsatser
om Karls ställning i stort till den konfessionella splittringen inom
protestantismen. Han har. varit lifligt intresserad för en
protestantisk samling mot katolicismen. Han har lika uppenbart
stått påfallande fördomsfri i förhållande till de hvarandra
bekämpande riktningarna inom protestantismen. Detta synes mig
vara så bestyrkt, att man icke har någon som helst anledning att
som förklaring till hans ändrade dispositioner rörande dottern
tillgripa någon »förskjutning» i hans åskådning; detta så mycket
mindre som den omständigheten, att tvenne af hans systers,
grefvinnans af Ostfriesland, söner öfvergingo till katolicismen, kan
tänkas hafva bidragit till de förändrade bestämmelserna i
testamentet, något som förf. själf påpekar.
Som intressanta resultat af förf:s undersökning kan man
beteckna hans grundliga utredning af Karls båda tromäns
teologiska ståndpunkt och konfessionella sympatier. Karls senare
häfdade kyrkliga och teologiska ståndpunkt gör det ytterst
sannolikt, att han kan ha mottagit intryck af båda. Förf. visar oss ju
huru Jean de Herboville mot slutet af sitt lif fått tillfälle
utförligt framlägga sina tankar om önskvärdheten af en förening
mellan lutheraner och kalvinister. Och hvad Fehling beträffar, som
visar sig så teologiskt intresserad och af så afgjord filippistisk
reformert åskådning i sina bref till landtgrefven Wilhelm, är det
väl att förmoda, att han dryftat de brännande teologiska
spörsmålen med sin furste. Det är därför af stort intresse att. se, att
han är en intresserad motståndare just till läran om
ubikvi-teten och till »dem som tala i förvirring om Kristi person», d. v. s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
