Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Otto S. Holmdahl. Karl IX:s förmenta kalvinism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
karl’ ix:s förmenta kalvinism
2q9
teologiska ståndpunkt, Karl härmed visat sig intaga, så ligger det
i öppen dag, att denna har sin udd riktad mot konkordieformelns
sjunde och åttonde artiklar: de coena domini och de persona Christi.
I båda dessa artiklar hade i hufvudsak de äkta lutheranernas
uppfattning i dess motsats till »filippismen» kodifierats. Att Karl
framställt sin kritik af ubikvitetsläran och den där företrädda
extrema lutherska nattvardsläran i medveten motsats just till
konkordieformeln och den lutherska ortodoxien, det är redan a priori
sannolikt. Att han, som vi sett, tidigare studerat just mot
konkordieformeln riktad litteratur, och att han i ett uttalande, jag
längre fram fullständigare skall anföra, talar om »Jacobi Andreae
ubikvitet», ställer detta utom allt tvifvel. På båda punkterna
både i fråga om ubikviteten och nattvardsläran företräder Karl,
som ofvan uppvisats, Melanchtons och filippismens ståndpunkt.
Detta gäller äfven om Karls negativa utformning af
nattvardsläran. Denna är gjord skarpare, enklare och mera rakt på sak
än Melanchton eller någon filippistisk teolog af facket skulle gjort.
Karl menar sig med ett enda hugg lösa knuten. Melanchton hade
däremot i sina formuleringar sökt hålla dörren på glänt för
motståndarna. Att han det oaktadt allt bestämdare tog afstånd från
den extrema lutherska nattvardsuppfattningen med dess
ubi-kvitetsspekulationer och dess bokstafliga tolkning af: »detta är»,
därom råder intet tvifvel. Jag kan nöja mig med att som tidigare
hänvisa till framställningen af Melanchtons och filippismens teologi
i Loofs’ dogmhistoria. En jämförelse mellan denna och Karls
ståndpunkt utvisar, att han äfven i sina längst gående negativa
uttryckssätt utgår ifrån Melanchtons och filippismens
grunduppfattning af nattvarden. Och hans positiva framställning i denna
fråga med dess alltigenom evangeliskt lutherska, just af Melanchton
starkt understrukna tankegång gör att man, dogmhistoriskt sedt,
torde kunna karakterisera Karl med det af Loofs präglade
uttrycket: ein Lutheran Melanchtonischer Herkunft.
Ser man Karls teologiska ståndpunkt i ljuset af det
konfessionella läget i Sverige före 1593, sådant vi i den förra delen af denna
uppsats sökt teckna det, blir man emellertid snarare böjd för att
karakterisera honom såsom en lutheran af svensk härkomst.
Utmärkande för detta läge är otvifvelaktigt den starka ställning just •
Melanchton intog. Hans Loci i deras senare gestaltning var jämte
Luthers lilla katekes den enda af den lutherska reformationens
hufvudskrifter, som fått offentlig auktorisation i 1571 års kyrko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
