Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, granskningar och anmälningar - En diplomatisk-kartografisk omstörtning af härskande meningar? Af Hj. H—t - Vändpunkter i Böhmens och Ungerns kyrkohistoria. Af Hj. H—t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anmälningar och granskningar
38 7
Vad som därur kan framgå, återstår att se. Här må blott
pekas pä hufvudpunkten i problemet. Om Island och Grönland
L en påflig bulla 831—32 lades under Hamburg, måste väl dessa
länder redan ha haft åtminstone en början till fast kolonisation;
men detta strider dock fullständigt mot de nordiska källorna.
Och hvad beträffar de gamla ordformerna Islandon och
Gron-landon etc. så ma erinras därom, att i den första i allmänhet
som äkta erkända uppräkningen af folklistan i Leo IX:s bulla
io53 (själfva bullans äkthet har visserligen helt eller delvis
angripits af bl. a. Pflugk-Harttung och Hasse) olatinska ordformer
möta: islant, gronlant etc. Det vore rätt naturligt, om man något
senare vid folklistans inskjutande i Gregorius’ m. fl. urkunder sökt
restaurera de ålderdomligaste kända land- och folknamnsformerna.
Hj. H—t.
Vändpunkter i Böhmens och Ungerns kyrkohistoria.
Dagshändelserna ha dragit särskild uppmärksamhet till den
brokiga folkvärld, som nu skall nyorganiseras efter kejsardömet
Österrike-Ungerns sammanstörtande. Vid de religiösa
förhållandenas ordnande kommer väl den gångna historiens vändpunkter att
kasta sin skugga fram i nutiden. De mesta aktiva folken af dem,
som där åter skola gå den fulla självständighetens kanske
törnbe-strödda stigar, äro utan tvifvel tjeckerna och magyarerna.
Tvänne under kriget offentliggjorda arbeten från deras kyrkliga
— och äfven politiska ■— historias viktigaste brytningar må här
i korthet påpekas.
A. HaüCK: Studien zu Johann Huss, Leipzig A.
Edelmann 1916, 66 s.
Denna skrift af den frejdade, nu bortgångne kyrkohistorikern
utkom som rektorsprogram vid ombyte af rektor i samband
med reformationsfest vid Leipzigs universitet 31 okt. 1916.
Kontentan af dess innehåll gaf Hauck själv i ett föredrag i
Stockholm i samband med sina Olaus Petriföreiäsningar i
Uppsala. Hans uppfattning af Huss’ öde, »kyrkohistoriens visserligen
icke största eller mest gripande, men mest bekanta tragedi»,
kan sammanfattas sålunda. Genom lycka och duglighet blef
Huss sitt folks andlige talare, utan att äga någon
öfverväldigande begåfning. Han var i allt äkta katolik men öfvertog från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
