Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, granskningar och anmälningar - O. Moe, Trosregelen, der ældste Trosfremstilling og det fælles Grundlag for Apostolicum og Nicænum. I. Orienten. Af D. Fehrman - Wilhelm Peitz, S. J., Das Glaubensbekenntniss der Apostel. D. Fehrman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anmälningar och granskningar
38 7
Undersökningen i sin helhet vittnar om stor hängifvenhet
för uppgiften, och kombinationerna äro skarpsinniga nog. Vare
sig förf. är inne på rätt väg eller ej, är det, så länge ännu så
mycket är oklart, af värde, att ett experiment som detta en
gång blifvit gjordt.
D. Fehrman.
Wilhelm Peitz, S. J., Das Glaubensbekenntniss der
Apostel, Stimmen der Zeit, Bd 94, h. 6. Mars 1918, Separat. 13 sid.
Hufvudintresset är att visa, att det symbol, som enligt förf:s
mening tillkommit genom apostlarnas försorg, existerat i Rom
redan o. 100 e. Kr. Förf. upptar hypotesen om en blott
2-ledad text 1) en kort bekännelse till Fadren, Sonen och
Anden, 2) en kristologisk afdelning tämligen analog med hvad vi
kalla 2:dra artikeln. Förf. söker, fast försöket knappast lyckas,
bevisa, att formeln i ålder går tillbaka till tiden före apostlarnas
skilsmässa från hvarandra. Först på Hippolyti tid skulle
ur-symbolet ha ersatts med det symbol, som vi kalla »romanum»
(faktiskt var romanum dock ingen nyhet o. 190). Källan för förf:s
texter är »Liber diurnus», en samling påfliga kansliböcker, och den
text, hvarmed förf. arbetar, synes ha varit föremål för fortgående
tillägg och ändringar ända fram till år 681. Det kräfves helt
naturligt ganska våldsamma manipulationer för att under sådana
förhållanden få utrensadt, hvad som anses som senare utväxter.
Det kräfves likaledes mycken behändighet för att föra den
kvarstående kärnan tillbaka till apostolisk affattning. Förf. synes
med ganska lätt hand ha tagit på de problem, af hvilka
forskningen numera anser sig bunden. Ej minst broschyrens
afslutning är i detta fall betecknande. Förf. vill använda det vunna
resultatet: förekomsten af en auktoritativ bekännelse, som från
apostlarnas tid till midten eller slutet af 100-talet bibehöll sig i
oförändradt skick, såsom bevis för att vi denna tid också måste
förutsätta ett påfligt kansli i Rom. Under dess medverkan
skulle bekännelsen ha nedlagts i skriftlig form och sedan
öfver-vakats. Blott så skulle dess bibehållande ha varit möjligt. Men
alla de motsägande vittnesbörd, symbolforskningen omdenna tid
stöter på, inklusive den tidiga motviljan mot dogmers
nedskrif-vande, tala afgjordt mot en symbolbildning i så fasta former. Hvad
är då bevisadt, om förf. lyckades göra troligt, att den af honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
