Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Notiser om till redaktionen insänd litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39°
insända skrifter
Från H. Aschehoiigs förlag, Kristiania.
Otto Anderssen : Henrik af Navarra og de franske
huguenot-ter, från bartholomeinatten till nantesiske ediktet, 1911, VIII
+ 336 s. och en karta, kr. 5:50.
–-: Huguenotterne under Det nantiske Edikt (Henrik IV, Ro-
han, Richelieu) 1918. X + 255 s. och 3 porträtt.
Professor Anderssen har förut gjort sig känd och bemärkt genom tvenne
band »Billeder av dannelsearbeidets historie», där humanismens,
reformationens, den äldre realismens och filantropinismens hufvudgestalter och
idéer på ett populärt sätt tecknades. Sitt hufvudintresse har d:r
Anderssen emellertid tydligen ägnat åt den franska protestantismens historia.
Han har här bedrifvit grundliga primärstudier och utvecklat sin
framställningskonst i fransk skola. På vetenskaplig grundval och med
själfständig forskning men med uppenbar afsikt att äfven nå en bredare
allmänhet har han så hittills publicerat tre större band: De franske
hu-guenotter 1559—1572, 1907, 6 kr., samt de båda ofvannämnda. Den
första är utgången och var därför nu tyvärr ej åtkomlig för redaktionen.
Den andra delen, som börjar med Bartholomeinattens följder, visar upp,
hvilka lifskrafter den franska protestantismen gömde på, och huru de
blefvo sårade i deras djupaste rötter utan att dock helt dö. Förf:s
uppfattning är den, att man kan våga göra slutsatsen, att Frankrikes senare
historia utan hugenottrörelsen skulle under protestantismens verksamnia
ora än icke härskande inflytande ha kunnat forma sig mera som en lugn
evolution än som en våldsam svängning mellan motsatta ensidigheter
både i religion och författning. Bartholomeinatten var en förbrytelse,
som träffade både den franska protestantismen och den franska staten
och samfundet. De båda banden, som nyss tillsändts mig, har jag ännu
ej hunnit helt med, men vill redan här fästa uppmärksamheten på, att
vi på nordiskt språk äga en så värdefull och fängslande
originalfrani-ställning af ett af den evangeliska kyrkohistoriens mest dramatiska kapitel.
Kari Glöersen: Far med Felen, 2. Tusendet, 1918, 199 s.
Det är en roman om kampen i Norge mellan olika religiösa strömningar,
liksom 0111 slitningarna mellan prästens hänsyn till kallet, till familjen
och till — sitt eget innersta musikaliska behof. Det förefaller som om
den gåfve en värdefull kulturteckning af vissa sidor ur kyrkolifvets
senare historia i vårt grannland. Ar dock icke teckningen af de frireligiösa
en smula chargerad? Boken hör till de ej allt för talrika inom den
moderna skönlitteraturen, som stå förstående och sympatiska inför prästen
och hans gärning. Framställningen är lättläst och fängslande.
Från G. J. A. Ruys, Utrecht.
Internationaal Christendom, onder redaktie van Dr. J. A.
Cramer en Dr. J. W. PoNT, 3:je årg. 1917—18 (6 nummer,
290 s.), 4 årg, 1918—19, n:r 1 — 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
