Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Edv. Leufvén, Magnus Lehnberg som predikant - IV. Lehnbergs religiösa optimism - 5. Etik - V. Lehnbergs intellektualism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MAGNUS LEHNP.ERG SOM EREDIKANT
79
ljusare syn på sin samtid. Genom hans predikningar går
förnöjelsen öfver de nya sedernas och upplysningens behag och
nöjen. Den starka spänningen mellan den stränga karolinska
sam-hällsmoralen och den nya upplysningens större frihet har
slutgiltigt lösts, och Lehnberg ger det homiletiska uttrycket åt den nya
riktningens seger. Denna Lehnbergs ståndpunkt harmonierar
med hela hans religiösa läggning. Den är därjämte direkt influerad
af den nationalekonomiska teori om lyxens välsignelse, hvarom
samtiden åtskilligt diskuterat. Redan 1740 hade Anders Johan
von Höpken genom sitt tal i Wetenskapsakademien Om
Yppighets nytta börjat apologien för det nya förfinade samhällslifvet
efter franskt mönster. Dalin vanns efter motstånd för den nya
förkunnelsen, som snart efter honom blef allmänt gängse. Hvad
detta innebar på moralens område, behöfver ju icke närmare
utföras. Det är denna nationalekonomiska teori om lyxens och
öf-verflödets nödvändighet för samhället, som Lehnberg parafraserar
på religiöst område. Inom cle högre kulturkretsarna i Sverige
är härmed det stränga och enkla etiska ideal, som utmärkte såväl
pietism som ortodoxi, försvunnet. Deras kärfva ord om kristlig
helgelse hade tystnat.
V. Lehnbergs intellektualism.
Om sålunda optimismen är ett genomgående drag hos
Lehnberg, som i mycket förklarar hans religiösa ståndpunkt, finnes
därjämte ett annat särmärke hos honom, som bör särskildt
uppmärksammas, nämligen hans intellektualism.
Till utgångspunkt kan man här välja en predikan på Kristi
förklaringsdag. Detta evangelium, Mt. 17:1 f., kan gifvetvis be-
werld ocli senare tids belefwenliet! de äro något twuiigna och tungsinte;
de behof wa blifwa wida friare och lättsyntare! Si så! 1111 föras desse menlöse
(slagtefåren må jag wäl säga) i så kallade artiga sällskaper, at lära spela,
tala grofheter under witter yta ocli twetydiga hittord; smaka liöge af däras
kittlande bifall öfwer granna dårskaper; fälla dristiga omdömen öfwer Religion;
skratta ut Gudsfruktan som wåpigliet ocli bigotterie. Si den är då
farligaste werlden! Altså den förnäma, lärda i dess inbildning och upfolkade
werlden, då gudlösheten får där iurymme. Den smittar nedriga hopen, och
således försätter hela människo-mängden under ömheligaste ive, we.» Anf.
arb. II, sid. 412.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
