Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Yngve Brilioth, Nyanglikansk renässans. Studier till den engelska kyrkans utveckling under 1800-talet - I. Oxfordrörelsens förutsättningar - 1. Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I I o
YNGVE BRILIOTH
kyrkobyggandet tog fart — om också ofta i mindre lämpliga
former. Äfven af utomstående höras i hvarje fall erkännande ord
om kyrkomännens verksamhet. Men samtidigt påpekas, att
tidens verkliga lyten ej vore af det slag, att de botades genom nya
kyrkor, och att de gamla gudstjänstlokalerna, ehuru teoretiskt
otillräckliga, dock i själfva verket voro långt ifrån fullsatta.
»Kyrkor komma af religion, men religion kommer ej af kyrkor.
Från äldre tider hade det begynnande i8oo-talet tagit i arf
två organisatoriska missförhållanden af allvarligaste art: den
ojämna fördelningen af de kyrkliga inkomsterna och den delvis,
om än ej helt, däraf förorsakade kumulationen af beneficier. De
ökades väl ej under den period, vi här närmast ha i sikte, men tidens
nya kraf lät dem framstå i skarpare ljus. Så fanns det rikt material
för en obarmhärtig kritik, sådan som den kom till tals i The Black
Book (1820 Y och The extraordinary Black Book (1831), ett par
anonyma publikationer, vilka, bortsedt från de obehärskade utfall
de innehöllo, hade mer än nog af faktiskt material att bygga på: de
kyrkliga inkomsterna voro i sin helhet enorma, men disponerades
af ett fåtal rika män, under det att det fattiga lägre prästerskapet
endast nätt och jämt kunde hålla sig öfver svältgränsen, och äfven
mot det lagförslag3, som år 1836 försökte och delvis verkligen
genomförde någon utjämning, kunde det anmärkas, att det dock
lämnade kvar 2 000 pastorat med endast 100 punds inkomst och 300
med endast 50 punds. »Ärkebiskopen af Canterbury’s inkomster
ensamt skulle kunna erbjuda ett anständigt lefvebröd åt 300
fattiga präster, som nu svälta på 2 sh. 8 pence pr. dag. »4 I de fall
då inkomsterna ej ens tillnärmelsevis nådde existensminimum,
blef det nödvändigt att försöka förena flera lägenheter på en hand.
Men pluralismen inskränkte sig ej härtill; exemplen äro många på
prelater, som ansvarslöst på detta sätt ökade sina redan förut
enorma inkomster. Biskop Watson af Llandaff (död 1816), hvilken
satte som målet för sina önskningar att bli ihågkommen som
en förbättrare af sitt jordagods och en planterare af träd,
innehade 16 ämbeten. Man ledes lätt till en jämförelse med den senare
medeltidens förhållanden: ämbeten, som medförde ansvar för män-
1 Miss Harriet Martiuaeu, cit. av CorniSH, a. a., I, s. 82.
2 Överton, a. a., s. 11. Cornish, a. a., s. 108 f.
3 The Establislied Chureh Bill.
4 Cornish, a. a., I, s. 115 (referat af ett anförande i parlamentet af
Fowell Buxton).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
