Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Fredr. Westling, Estlands kyrka 1571—1644. Anteckningar - II. Starkare reformförsök under Gustaf II Adolf. Johannes Rudbeckius’ visitation 1627
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ESTLANDSKYRKA T 5 7 I — I 614 2°3
Hvad visitationen däremot åstadkom, var en häftig
upphetsning i sinnena. Om Rudbeckius’ känslor kan man döma af de ord,
han skrifvit på omslaget till prästernas ingifna ämbetsberättelser.
Där står det nämligen: Curavimus Babylonem et non sanata est;
derelinquamus igitur eam et eamus unusquisque in terram suam.1
Om adelns förbittring vittnar dess hotelse att hos konungen besvära
sig öfver biskopens uppträdande och om konungens det
mottagande ståndets deputerade erhöllo, då nämnda hotelse sattes i
verket. Gustaf Adolfs vrede gick nämligen icke ut öfver Rudbeckius
utan i stället öfver det klagande ridderskapet, som genom sin
mot-sträfvighet gjort om intet konungens reformatoriska sträfvanden.
Af för mig obekant anledning satte den estländska adeln ej
sin nyss nämnda afsikt i verket förrän 1629. Den afsände då till
Sverige en deputation bestående af landtråden Georg Meydel och
Johan Delwig, ridderskapets hauptman Ber. Metstake samt flera
andra personer. Enligt instruktionen af den 5 febr. 1629 skulle de
utsända bl. a. tacka konungen för det han vårdade sig om
kyrkoväsendet i provinsen och för det han ditskickat biskop Rudbeckius
och några kommissarier, men de skulle tillika klaga öfver bis-,
köpen. Han hade nämligen anställt Visitation utan landtrådens
råd, ehuru de vore landets representanter, och därjämte hade han
af- och tillsatt präster, utan att akta på patronatsrätten, samt i
tal och skrift förklenat och skymfligt behandlat adeln. Om
tion-den nämnes ej något. Slutligen skulle de deputerade anhålla om
en duglig superintendent och ett konsistorium, som enligt seden i
Tyskland skulle under guvernörens presidium bestå af
superintendenten och två eller tre landtråd med tillfogande af prostarne och
de förnämsta teologerna. Denna myndighet skulle utgöra en
kyrklig domstol, visitera kyrkorna och ordna allt. Landtrådet ville
förmå adeln att öfvertaga superintendentens lön, men däremot
fordrade man, att nämnda stånd skulle till öfverhufvud för stiftet
få föreslå två eller tre kandidater, af hvilka konungen sedan skulle
utvälja en, för att han skulle hafva kvar jus supremi dominii.
Denne skulle landtrådet sedan ordentligt vocera. Vidare under
rättade man konungen, att man till begynnelse af en adlig2 skola
anställt två utmärkta personer, och anhöll, att den blifvande
superintendenten skulle med några landtråd få inspektionen öfver
1 Knüpfer, a. a., s. 19. Orden lånade från Jeremias 51:9.
2 Man jämföre de för alla ståndens barn öppna skolorna i Sverige!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
