Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Fredr. Westling, Estlands kyrka 1571—1644. Anteckningar - II. Starkare reformförsök under Gustaf II Adolf. Johannes Rudbeckius’ visitation 1627 - III. Åtgärder under Kristinas förmyndare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 O 2
fredrik westling
ning skulle de visa tillmötesgående. Ville konungen ej medgifva
adeln presentationsrätt, skulle de ändock anhålla, att ett
stifts-öfverhufvud snarast möjligt blefve tillsatt. Underhållet kunde
tagas af krigsbevillningen. Trots denna förändring i
instruktionen ledde de nya förhandlingarna icke till något resultat. Från
svensk sida yrkades, att om adeln ej ville erlägga tionde, skulle
den inlösa de från kyrkan allienerade biskopliga godsen, men detta
påstodo ombuden vara omöjligt. Och då dessa anhöllo, att pastorn
i St. Nikolai församling, Mag. Knopius, skulle nämnas till
superintendent såsom bekant med förhållandena i Estland och känd af
både guvernören Scheiding i Estland och generalguvernören Skytte
i Livland, antyddes för dem, att en svensk man skulle nämnas.
Den kungliga resolutionen den 8 juni 1630 innehöll väl ett löfte
om utnämning af en superintendent och tillsättning af ett
konsistorium, men någon annan utväg för underhållets anskaffande än
inlösen af de förut omnämnda godsen sade Gustaf Adolf sig icke
veta.1 Då denna utväg emellertid af adeln förkastades såsom
»betänklig och opraktisk», så hade man tydligen ej kommit
närmare målet — den estländska kyrkans återupprättande.2 Närmare
kom man det icke under den store konungens lifstid. Hans
ansträngningar hade blifvit resultatlösa till följd af den svenska
kronans medellöshet och den estländska adelns obenägenhet för
ekonomiska uppoffringar.
Ett verk af betydelse för kulturen i Estland såg konungen sig
dock i stånd att åvägabringa. År 1631 invigdes i Reval ett
gymnasium, hvilket för sin tillkomst hade att tacka hans frikostighet.
III. Åtgärder under Kristinas förmyndare.
Försöken att upprätta en ordnad kyrkostyrelse i Estland
misslyckades alltså under Gustaf II Adolfs regering, men de
fortsattes äfven efter hans död, ty nämnda angelägenhet var för
viktig för att kunna undanskjutas. Ända till 1638 dröjde det
emellertid, innan en biskop kunde nämnas, emedan olika meningar
fortforo att råda dels angående sättet, på hvilket stiftschefen skulle
utses, och dels om hvem det skulle åligga att bekosta hans under-
1 Samson, anf. utdrag, s. 158.
2 Ridderskapet till konungen den 7 juli 1631. Samsons auf. utdrag,
s. 159.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
