- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjuguförsta årgången, 1920-21 /
214

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Fredr. Westling, Estlands kyrka 1571—1644. Anteckningar - III. Åtgärder under Kristinas förmyndare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 O 2 fredrik westling

för Sverige, och estländarnes önskan i detta afseende framginge
ur politiska bevekelsegrunder.

I enlighet med den uttalade afsikten utnämnde regeringen ock
utan dröjsmål en biskop i Estland och utsåg därtill ej Jhering utan
den högtförtjänte domprosten i Åbo, Eskil Petræus, hvilken skulle
få sitt underhåll af kronans egna medel.1 Af något för mig obekant
skäl blef emellertid äfven denna utnämning annullerad, och därpå
förordnade regeringen i stället efter öfverläggning med
biskoparne Mag. Joachim Jhering. Denne, som från 1620 var
kyrkoherde i Nyköpings Östra församling, hade sedan dess bevistat
många riksdagar och utan tvifvel gjort sig känd för stor
duglighet. Att han förnämligast hade Axel Oxenstjerna att tacka för
sin upphöjelse, berättar han själf2, men förmodligen fröjdade han
sig ej mycket öfver densamma, utan förnam den väl snarare med
ledsnad. Ännu mot slutet af sin lefnad klagar han i bref till Karl
X, att ingen apparens syntes för honom till revocation in
dulcis-simam patriam, »den jag likväl», skrifver han, »visserligen
förmodat ».3

Sedan Jhering vid riksdagen i början af 1638 invigts i sitt
ämbete4, vidtog regeringen åtskilliga åtgärder, som stodo i
sammanhang med utnämningen. Den gamle Nils Gaza erhöll nu afsked,
eftersom han ej längre förmådde gagna Guds församling, men på
grund af sina tjänster skulle han till döddagar få åtnjuta sitt
vanliga underhåll.5 På biskopens begäran förordnades estländaren
Henrik Ståhl i hans ställe till pastor vid domkyrkan i Reval.6
Af honom väntade Jhering god hjälp, ty genom att på estniska
utgifva flera arbeten hade Ståhl förvärfvat sig stor berömmelse.
Hans samtida ämbetsbröder firade honom på vers och prosa såsom
en annan Moses eller Elias, och äfven regeringen hade sina blickar
fästade på honom. Främst bland hans gynnare stod den för
bildningen alltid nitälskande rikskanslern, som enligt Stahls försäkran

1 Res. på guv. Seheidings ärenden den 8 juli 1637 (RR.).

2 Jliering till Ax. Oxenstjerna den. 4 nov. 1642, Bref till Ax. Oxenstjerna.
Ox. Saml., RA.

3 Jhering till Karl X den 26 juni 1655 (Liv.: Revals biskop ocli konsist,
till Kungl. Maj:t. — 1672).

1 Jherings postulata den 9 maj 1638 (Liv.: Revals biskop och konsist,
till Kungl. Maj:t — 1672).

5 Reg. till N. Gaze den 2 juni 1638 (RR.).

6 Ståhl utnämndes den 1 juli 1638 (RR.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:06:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1920-21/0228.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free