Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Fredr. Westling, Estlands kyrka 1571—1644. Anteckningar - III. Åtgärder under Kristinas förmyndare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 O 2
fredrik westling
ty samtidigt framkastade han svåra anklagelser mot de förnäma
herrarne, såsom att de förklarat, att de ej brydde sig om
konsistoriet, så framt de ej finge några bisittare däri.1 Emellertid få vi
väl sätta tro till biskopens ord, i synnerhet som de upprepas flera
gånger vid slutet af den tidsperiod, som vi i denna uppsats behandla.
Så skrifver han t. ex. vid ett tillfälle, att han efter sin återkomst
till Estland funnit både de andliga och världsliga landtständerna i
god disposition mot hans person och ämbete, så att han kunnat
med framgång sköta sin tjänst, och 1644 försäkrar han, att han
lyckades bättre i sitt ämbete, än det såg ut i början.2 Man torde
ock våga påstå, att vid den tid, då drottning Kristina själf
öfvertog regeringen, hade kyrkoväsendet i Estland blifvit bragt i ett
någorlunda drägligt skick.
Vid denna tid hade nämligen, för att anföra några bevis,
provinsens kyrka erhållit en ordnad styrelse med biskop, konsistorium
och prostar och öfvervakades såväl prästerskapet som
församlingarnas menigheter genom visitationer.3 Vid denna tid hade ock
S}rnoden börjat spela en viktig roll i kyrkoväsendets förbättring.
Där hade frågor rörande kyrkotukten och prästernas ekonomi
redan börjat afhandlas och betydelsefulla beslut fattats.4 Vid
synoden 1641 liade prästerna t. ex. lofvat att, så vidt möjligt vore,
följa en af biskopen utarbetad stadga angående kyrkodisciplinen,
och vid samma tillfälle hade de ock förbundit sig till iakttagande
af likformighet i kyrkoceremonierna. Äfven på prästbildningens
höjande hade synoderna börjat att öfva inverkan genom de
studier, som de framkallade. För att icke tala om förberedelser till
de vid mötena städse förekommand orationerna och
disputa-tionerna kunde prästerna äfven få åtaga sig andra arbeten. Så
hade på synoden 1641 hvar och en af dem måst lofva att till est-
1 Jherings relät, den 19 juli 1643 (Liv.: Revals biskop och konsist, till
Kungl. Maj:t — 1672). »Själf erhöll biskopen 1643 ej bättre vitsord af
estländarne, än att han nu skickade sig »zimlich». Berättelse om de adliga
sändebudens resa, i Rådsprotokollen 1643, s. 363 ff.
- Jlieriug till reg. den 26 jan. 1644 och till Kristina den 6 aug. 1645. (Liv.:
Revals biskop och konsist, till Kungl. Maj:t —- 1672).
3 Bland annat hade Jhering redan 1638 börjat anordna s. k.
lokalvisi-tationer. Se min uppsats Meddel. om folkundervisningen i Estland 1561—1710.
Kyrklig Tidskr. 1896, s. 346 ff.
4 Om synoderna se min uppsats Meddelanden om kyrkofårfattn. i
Estland, s. 54.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
