Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gottfrid Carlsson, Engelbrekt såsom helgon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
engelbrekt som helgon
2.37
är han qrøth och fry giffue» fore konurøg saken och stadz saken,
om han tet göre wil stade/jca och forlicha sigh medh malsäyawde. »x
Smedsvennen fick alltså ge den dödes arfvingar någon
kontant skadeersättning och för öfrigt sona sitt brott genom
vallfärder till Vadstena, Örebro, Svingarn och Uppsala. I Vadstena
skulle han naturligtvis förrätta sin andakt vid Birgittas och
Katarinas grafvar, i Uppsala gällde det föreskrifna besöket sankt Erik
konung, i Svingarn slutligen var det utan tvifvel den ryktbara
helga kors-källan, som hans pilgrimsresa afsåg.2 Hvarför Örebro
fick komma med i den rad af svenska vallfartsorter, som Sten
Stures fogde och Stockholms borgmästare och råd ansågo särskildt
ändamålsenliga, kräfver en speciell undersökning.
För spörsmålets lösning är det egentligen nog att hänvisa till
en uppgift i den bekante Göran Gyltas vid 1500-talets midt
verkställda tyska öfversättning — eller kanske rättare bearbetning —
af Olaus Petri svenska krönika. Anteckningen i fråga, som
möjligen utgör ett själfständigt tillägg af Gylta — den finns i hvarje
fall icke i hittills kända handskrifter af mäster Olofs krönika —
följer omedelbart efter berättelsen om Engelbrekts mord och om
de uppretade böndernas försök att storma Göksholm och har
följande lydelse:
»(Die bauren) brachten darnach Engelbrechts leich nach
Örebro vnd begruben das mitten in der pfarkirchen in ein gemeuret
grab vnd hielten es dafür, das er als ein heilig mensch
vnschul-digen ermordet were, haben auch lange zeit hernach ablas bei
seinen grab gesucht, nennen in auch noch heutiges tages nicht
änderst dän heilige sancte Engelbrecht».3
Redan häraf torde få anses uppenbart, att det helgon, som
enligt tänkeboken dyrkades i Örebro, icke är någon annan än vår
medeltids största personlighet, Engelbrekt Engelbrektsson.
Resultatet bestyrkes, om vi nu gå att granska ett par källor angående
Engelbrektskulten, som af gammalt varit tillgängliga. Båda
härröra i motsats till de ofvan nämnda från tiden närmast efter folk-
1 Stockholms tankebok 1484—1488, s. 367.
- Om Svingarnskällan se A. Flentzberg, Offerkällor och
trefaldighetskällor, Fataburen 1909.
3 Göran Gyltas krönika, D 21, s. 357, KB. För kännedomen om denna
notis har jag att tacka fil. mag. Lars Sjödin, som är sysselsatt med studier
rörande Gyltas litterära verksamhet och äfven godhetsfullt meddelat mig,
att ifrågavarande parti af krönikan nedskrifvits af Gylta 1549 eller kanske
snarare i början af 1550.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
