Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gottfrid Carlsson, Johannes Magnus och Gustav Vasas polska frieri. En utrikespolitisk episod i den svenska reformationstidens historia - 4. Giftermålsplanens uppgivande. Brytningen mellan Gustav Vasa och bröderna Magnus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
giftermålsplanens uppgivande
55
Olaus Magnus gör sålunda gällande, att
äktenskapsförhand-ingarna med Polen avbrutits av Gustav Vasa och att Johannes
Magnus, när detta skedde, just höll på att avsluta ett
definitivt avtal med polska vederbörande om Hedvigs förmälning med
Gustav Vasa.
Den aversion mot Gustav Vasa, som utmärker Olaus
Magnus’ levnadsteckning över brodern i dess helhet, har nog
medfört, att denna berättelse i detaljerna blivit något färglagd,1 men
i huvudsak kan den mycket väl vara riktig. Så mycket är
säkert, att den brytning, som omkr. 1530 inträdde mellan Gustav
Vasa och bröderna Magnus och som tog sig uttryck däri, att
konungen nämnda år började träffa anstalter för Uppsala
ärkebiskopsstols återbesättande efter Johannes och indrog Olaus’
kyrkliga beneficier i Sverige2 ävensom båda brödernas där
kvarlämnade egendom,3 ytterst berodde på att Johannes Magnus
strax förut vägrat ställa sig det av Olaus Magnus omnämnda
rappellbrevet till efterrättelse och på den solidaritet, som Olaus
visade brodern genom att även för sin del avböja konungens
uppmaning att återvända till Sverige. En uppgift i denna
riktning hos Olaus Magnus4 bekräftas nämligen av ett Gustav
Vasas eget yttrande. Förhållandet är följande. Ar 1532 sände
hertig Albrekt av Preussen ett sändebud, d:r Johan Reineck,
till Gustav Vasa. Reineck hade bl. a. i uppdrag att å
hertigens vägnar fälla förböner för Johannes Magnus, på det att
denne måtte få vända tillbaka till Sverige, återvinna konungens
gunst och återställas i besittningen av sin sekvestrerade
egendom. Reineck hade företräde hos Gustav Vasa i Kalmar den
14 sept. nämnda år. I avseende på Johannes Magnus fick han
därvid det svaret av konungen, att denne icke visste annat än
att ärkebiskopen städse förhållit sig ärligt och troget mot honom
och riket och att konungen blott hade det emot honom och
1 Detta kan bl. a. misstänkas vara fallet med påståendet, att Gustav
Vasa klandrat Johannes Magnus för att ha drivit de polska
giftermålsförhandlingarna alltför långt fram mot en slutlig lösning.
■ Se ovan s. 35 ff.
3 Att det var år 1530, som Olaus’ egendom i Sverige sekvestrerades,
uppger Olaus själv i sina självbiografiska anteckningar: Hist. hand/., 12:2: 1,
s. 4; året för indragningen av Johannes’ gods är ingenstädes uttryckligt
angivet, men den har säkerligen skett samtidigt.
4 Script, rer. Suec., 111:2, s. 79 f.; jfr Olaus’ ovan citerade
självbiografiska anteckningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
