Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gottfrid Carlsson, Nicolaus Stecker, Stockholms förste evangeliske kyrkoherde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8o
GOTT FR. CARLSSON
sökte förhindra, att borgerskapet i förtvivlan över sin svåra
belägenhet förleddes att ansluta sig till »den avskyvärda
lutherdomen, som då nyligen genom tyska köpmän kommit in i
landet».1
Olaus Magnus representerade alltså den gamla æran i
Stockholms kyrkliga ledning. Hans ämbetstid i huvudstaden blev
emellertid ej lång: 1523 befordrades han till domprost i
Strängnäs efter Magnus Sommar,2 och i slutet av samma år lämnade
han Sverige — som det sedan visade sig — för alltid. Vem
blev hans efterträdare i Stockholm? Vem var kyrkoherde där
under de första åren av Gustav Vasas kungadöme? Den frågan
har hittills icke kunnat besvaras. Eller rättare: de svar, som
givits, äro oriktiga. K. B. WESTMAN synes mena, att Hans
Nicolai (Johannes kökemästare), som dock först i febr. 1529
uttryckligen nämnes som kyrkoherde i Stockholm, innehaft
befattningen i fråga redan vid tiden för Olaus Petris giftermål 11
febr. 1525 och eventuellt ännu tidigare kommit i besittning av
ämbetet.3 Utgår man från denna åsikt, skulle ju Hans Nicolai
kunna förmodas ha varit Olaus Magnus’ närmaste efterträdare;
då han dessutom veterligen var evangeliskt sinnad, skulle han
också under förutsättning, att Westmans uppfattning träffar det
rätta, kunna betecknas som stadens förste lutherske kyrkoherde.
Detta resonemang förfaller emellertid alldeles av det enkla
skäl, att, såsom strax skall påvisas, en helt annan person åren
1524—1527 beklädde kyrkoherdeämbetet i Stockholm.
En äldre generation av kyrkohistoriska forskare har givit
ett annat svar på den uppställda frågan. ANJOU uppgiver utan
ali reservation, att Gustav Vasa år 1524 (samtidigt med att
Olaus Petri förflyttades till Stockholm som stadens sekreterare)
1 Hist. Handl., a. st. Jfr K. B. Westman, Reformationens genombrottsår
i Sverige, s. 148. Westman synes emellertid icke ha känt till att Olaus denna
tid var kyrkoherde i Stockholm och att hans kamp mot de lutherska
inflytelserna sålunda företogs å ämbetets vägnar, ett faktum, som var obekant
även för Olaus’ minnestecknare Hans Hildebrand (Minne av Olaus Magni,
Sv. akademiens handl. fr. 1886, del. 12). Själva faktum däremot bekant för F.
de Brun (Samfundet Sankt Eriks årsbok 1912, s. 175).
3 Script, rer. Suec., 111:2, s. 75; jfr Westman, a. a., s. 168.
3 Westman, a. a., s. 223 (med not 4). — På herr Hans’ tillnamn
»köke-mestare» anspelas i anklagelseskriften mot reformatorerna 1539, där det talas
om »M. Olufs och M. Larentzes kökemestere, Her Hans kyrckeherren». KA
1909, Meddel. o. aktstycken, s. 71.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
