Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gottfrid Carlsson, Nicolaus Stecker, Stockholms förste evangeliske kyrkoherde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8o
GOTT FR. CARLSSON
att han blivit det redan på 1530-talet.1 Men det finns mig
veterligt — bortsett från Peder Swart, till vars övriga uppgifter
om mäster Mickel jag strax återkommer -— icke ett spår av
bevis för att han redan under 1520-talet skulle ha varit
stationerad i Stockholm.
Tills vidare kunna vi i varje fall fastslå, att varken Hans
Nicolai eller Mikael Langerben efterträtt Olaus Magnus som
kyrkoherde i Sveriges huvudstad eller överhuvud innehaft denna
befattning under Gustav Vasas första regeringsår. Langerben
har aldrig varit kyrkoherde i Stockholm; Hans Nicolai blev
det först som efterträdare till den man, om vilken vår
undersökning skall handla: den hittills alldeles okände NICOLAUS
STECKER2. Honom tillkommer platsen näst efter Olaus Magnus
i Storkyrkans pastorsserie.
Stecker var bördig från Luthers födelsestad Eisleben. Om
hans tidigare bana vet jag endast, att han den 7 maj 1520
inskrevs vid Wittenbergs universitet.3 Nästa underrättelse om
honom hänför sig till tiden för Malmömötet 1524. När Gustav
Vasa begav sig till detta möte, kände han uppenbarligen ett
spannmålsuppbörden om hand, att låta »hustru Chirstin M. Michels
effter-lefverske bekomme 4 pund spanmåle, som K. M:t henne till hielp giffvit
haffver». Gustaf T.s reg., 22, s. 37. Och den 6 sept. 1552 expedierades ett
kungligt brev, varigenom konungen lät »thenne breffuiserska hustru Kirstin
M. Michels effterleffuerska vdj Stockholm vdi thette näruarendes aar beholle
en halff lesth vtaff tienden, ssom fFaller ved Yttre-Gerne kyrckie»
(Ytter-Järna i Strängnäs stift). Brevet, som saknas i Gustaf T.s reg., finns i avskr.
i 1552 års prosträkenskap för Oknebo härad, Strängnäs stifts
tionderäkenskaper, KA. För kännedomen 0111 detta brev har jag att tacka fil. mag. Lars
Sjödin.
1 Se F. U. Wrangel, Stockholmiana, 1—4, ny uppl. (1912), s. 468 f.,
471. Av de där publicerade registerliknande sidohänvisningarna till en
numera förlorad tankebok för åren 1533—1538 framgår, att en mäster Mikael
varit nämnd på sex olika ställen i denna tankebok. Möjligen har den
ifrågavarande personen varit identisk med Langerben, som i så fall bör ha haft
en del med Stockholm att skaffa redan under 1530 talet. Att han ägt ett hus
där 1540, göres sannolikt av Gustaf I:s reg., 13, s. 132 (utgivaren av
sistnämnda publikation har missförstått brevet ifråga, se registret).
■ Namnet skrives ömsevis Stecker, Steker och Stecher. Den förstnämnda
stavningen är dock den vanligaste i mig tillgängliga källor.
3 »Nicolaus Stecher de Eisleben Halberstaden[sis] dioc[esis]». Album
academiæ Vitebergensis, ed. Foerstemann, s. 92.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
