Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Carl Söderberg, Om Gotlands kristnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 14
Carl Söderberg: om Gotlands kristnande
tillräcklig. Detta bestyrkes än mera av de nyfunna
Ardre-stenarna. Pipping anser dem såsom hedniska.1 Men Brate
har kritiserat detta och, efter vad jag kan förstå, på ett
tillfredsställande sätt bevisat dem vara, icke blott såsom Pipping
menar gravstenar, utan rent av delar av tvenne kristna
gravkistor2 av den vid denna tid allmänt uppkommande typen.3
Likväl tyckes han icke ha något att anmärka mot att Pipping
daterar dem till iooo talets första hälft och slutet av goo-talet}
Ardre-stenarna synas mig synnerligen viktiga för Gotlands
missionshistoria. C. Säve påpekar5, att just på denna trakt kring
Lau-viken på Gotland måste ett rikt kulturliv hava blomstrat
under vikingatiden. Inom socknarna Ardre, Älskog, Lye, Lau,
Garda och När ligga öns mest storartade fornlämningar samlade.6
Säve anser också, att namnen Lye, Lau och Ljugarn7 gå
tillbaka på ett här förefintligt tingshus, ett s. k. ljoö-hus. Att här
varit en viktig centralpunkt för handeln på Ryssland är således
antagligt8, och köpmännen-bönderna hava haft sina gårdar kring
viken, som erbjöd flere goda hamnar. — Kunna vi nu med
ledning av Brate och Pipping konstatera praktfulla kristna
gravkistor i denna trakt vid slutet av io eller början av 11 seklet,
hava vi starka bevis för om icke hela öns kristna tänkesätt på
denna tid, så dock för att kristna församlingar nu förefunnos9,
och att den nya religionen ej kunde vara gutarne allt för
främmande, när Olof Haraldsson kom på sin färd till Ryssland.
S. Lindquist har fastslagit10, att i Rekarne var
motsättningen mellan hedningar och kristna som störst på 1040-talet.
1 Ardre-stenarne, s. 46. Han stöder sig därvid på att stenen I har en
avbildning av Sleipner samt att inga kristna ord förekomma.
2 Arkiv f. nord. filol. XVIII, s. 132 o. 140.
3 Se Lindquist, a. a., s. 99.
4 Pipping, a. a., s. 46. Bråte, a. a., s. 141.
5 Alskogs-stenarne, s. 172.
11 T. ex. Torsburgens väldiga murrester; Digerrör i Garda, öns största
stenkummel; det stora gravfältet Gålrum i Älskog, m. m.
7 Den förnämsta hamnen i Lauviken.
8 Intressant är teorin om namnet Gardas sammanhang med Gardarike.
Denna teori framkastar Arne i Rysk-Byzantinska målningar i en
gotlandskyrka och påvisar dessutom, att Garda kyrkas målningar förråda en rysk
eller kanske rent av grekisk mästares hand.
3 Om Lauviks-samhället såsom belägg för kristen mission öster ifrån
skall nedan vidare ordas.
10 Eskils biskopsdöme, s. 134 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
