Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Carl Söderberg, Om Gotlands kristnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
terminus ante quem
235
barhet? P. A. Säve1 anser det antagligt, att Olof uppträtt på
Gotland flere gånger under sina vikingafärder i Östersjön mellan
1007 och 1015. Kanske får man till denna tid hänföra den
historiska kärnan till de strider, om vilka Strelow så utförligt
berättar.2 Möjligt är, att Olof i dessa strider förde korsbaneret,
ehuru kanske hans motståndare ej alltid voro så
kristendomsfientliga, och hans syften mindre voro spridande av sanningens
ljus än vinnande av gods och ära.
Säkert är emellertid, att Olof vunnit en oerhörd ryktbarhet
och popularitet på Gotland. Otaliga sägner förtaltes om honom,
och i synnerhet på norra Gotland visas än i dag platser, som
bära hans namn till eftervärlden.3
Daae4 har uppvisat, att Olof i norska legender ofta göres
lik Frälsaren, samt att han dessutom fått övertaga Tors roll
såsom människornas försvarare mot troll och jättar och såsom
böndernas hederlige vän.5 Just dessa hedniska motiv återfinner
man rikligt på Gotland i S:t Olofs sagorna.6 Tor var gutarnes
ojämförligt störste och mest dyrkade gud under hednatiden.7
Att den man, som fått ärva Tors plats i folkets hjärta, måste
hava gjort sig högt förtjänt av dess aktning och stolthet är
klart. Men på vad sättf
Säkert har Olof besökt Gotland och därmed även genom
sina vapenbragder imponerat på de goda gutarne. Helt visst
har han också visat nit för kristendomen, men huru är svårt
att säga. GS. inbjuder visserligen till gissningar men erbjuder
föga av fasta hållpunkter.
Vi veta emellertid, att gutarna på denna tid stodo i livlig
förbindelse med Norge.8 Högst antagligt är, att de under dessa
1 Olof H.sons uppträdande -på Gotland, sid. 249.
2 Cr ön. gutil., s. 129.
3 T. ex. Sant Oläs vaskefat både i Hejnuni och Hellvi, Sant Oläs säng,
körke, kälde på Fårö, Sangelstainen på Laikarehaid i Lärbro, där S:t Olof
säges hava så ivrigt knäfallit och anropat de kristnes gud om seger, att
märken i stenen ännu synas efter hans knäskålar.
4 Daae, a. a., s. 90 ff.
5 Redan det vanliga sättet att avbilda Olof med rött skägg och bredyxa
påminner om torsmyterna.
0 Jmfr t. ex. P. A. Säve, Olof H.sons uppträda7ide, s. 254
7 Falk a. a. s. 79 ff. Enl. prof. Lithberg ansågs Tor vara begraven på
berget Torsburgen, liksom Jupiter på Kretas berg och Moses på Nebo.
Enl. mag. Gustavson lever ännu i dag på Gotland bruket att »hälgä
Töre» d. v. s. att på torsdag icke göra några »kringrörelser».
8 af Ugglas, a. a , s. 21.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
