Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Anders Anderson, Svenska Frälsningsarmén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inledning
25 5
hjälpa en kapten att spela. I juli samma år blev han antagen
som kadett. Hans framtidsdröm uppfylldes således snart och
mycket mer än så. Redan 1893 blev han befordrad till
stabsofficer och erhöll samtidigt förordnande som chef för
Karlskrona division. I den följande år utgivna årsrevyn omnämnes
stabskapten K. Swenson mycket hedrande, och det heter bl. a.,
att »han har arbetat med järnvilja». Själv rapporterar han,
att divisionen vunnit i stadga och fasthet. - Från Karlskrona
division flyttades han till Göteborg, där han ingick äktenskap
med löjtnant Selma Engström. Hans nästa förordnande var
Hälsingborgs division, och 1898 befordrades han till major,
vilken titel han innehade till 1903, då han avancerade till brigadör.
Orsakerna till denna ovanligt snabba karriär äro att söka i hans
mindre vanliga arbetsförmåga och hans hängivenhet för saken,
och dessutom var han en drivande kraft, som kunde avvinna
sina underhavande mycket arbete. Den faktor, som kanske
dock vägde mest, var hans stora framgångar i det offentliga
livet. I detta senare torde hans hustru ha en mycket stor del.
Hon var alltid gärna hörd, såväl för sin goda förmåga som
talare som för sin sång, men kanske dock allra mest för det
vinnande sätt, varmed hon mötte alla.
Under sin tid som divisionsofficer utövade Swenson ett icke
ringa inflytande på den territoriella ledningen i Sverige. Vid
sina besök i Sverige brukade generalen tillkalla honom för
samtal om arbetet.
En annan förgrundsfigur och den, som mest drev på
reformrörelsen, var major peter andersson, f. omkr. 1860. I denne
allvarlige och omutlige man hade Frälsningsarmén en veritabel
grovarbetare. Med en nästan till dyrkan gränsande vördnad
hade han inträtt i armén. Det fanns för honom inga
personliga intressen, endast arméns väl, som för honom var identiskt
med Guds rikes. Redan första året mötte ban emellertid brister
och synd även bland detta folk, och därefter nödgades han lära
sig den för honom alltid bittra läxan att skilja mellan Guds
väg och arméns. Hans princip var att alltid låta samvetet och
icke arméns ledning avgöra, vad som var rätt eller icke.
Fullföljandet av denna princip blev honom dock ganska bitter.
p. Anderssons uppgift i armén var ofta att taga itu med och
upprätta sådant, som var skadat och fallfärdigt. Ofta sändes
han till platser, där företrädarna satt verksamheten i skuld eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
