Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Anders Anderson, Svenska Frälsningsarmén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
schismen
257
2. Schismen.
De lägre frälsningsofficerarnas lott liar, som vi redan sett,
aldrig varit avundsvärd. Den liar alltid präglats av
ekonomisk-knapphet och andlig ofrihet. Visserligen bäres sådant i allra
flesta fall med största jämnmod, ja, utgör t. o. 111. för många
en ära. Men detta hindrar dock icke, att en stor procent av
officerskåren tröttnar efter det första tiotalet av tjänsteår, och
börja de blott reflektera över förhållandena, så är icke
deserteringen långt borta. Visserligen bindas de av heliga löften och
förbindelser, avgivna både muntligt inför folket och skriftligt,
men då hänförelsens glöd en gång slocknat, är det oerhört
svårt för dem att härda ut, även om de genom att lämna armén
riskera ätt av kamrater och ledare anses som löftesbrytare,
otrogna och avfällingar.
I Storbrittanien deserterade under de första 20 åren ej
mindre än 8,000 officerare. Vid periodens slut var antalet
5,000.* I Sverige hade under tiden 1889 — 1903 omkring 2,000
officerare antagits, men vid sistnämnda års slut var antalet
endast 700.2
I början av värt århundrade och i viss mån redan i slutet
av förra började man från flera håll arbeta på att framtvinga
en förbättring. Oppositionen växte med arméns stora
finansiella framgångar och med de trots detta allt större och större
beskattningar av kårerna, som godtyckligt företogos av
generalen. Det var med anledning av detta ganska vitt utbredda
missnöje, som de ovannämnda reformmännen började skriftligen
och muntligen göra föreställningar på högre ort om åtskilliga
missförhållanden. Det är av stort intresse att studera de brev,
som finnas bevarade från denna tid och som växlats mellan
högkvarteren och de ledande reformmännen angående olika
frågor. I brev av den 7 och 8 april 1902 till kommendör
Ouchterlony behandlade dåvarande major Kaleb Swenson ganska
utförligt dels enväldets avigsidor, som fört med sig så många
officerares avgång, och dels de underliga finansförhållandena.
Han delgiver också kommendör Mac Alonan i en statistik, att
de lägre officerarnas löner, d. v. s. kaptenernas och löjtnanter-
1 John Manson, The salvation Army and the public, s. 196.
2 Brigadör Swenson, Brev till brig. Norén, den 20/s 1903.
17 — mim. Kyrkohist. Årsskrift 1922.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
