Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Lauri Ingman, Finlands kyrka efter 1809. Föreläsningar å Uppsala Universitet i september 1922
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21)302
L. lNGMAN
och person, som ej är av samma troslära, avslutas såsom om
civiläktenskap stadgas. Mosaiska trosbekännare införas i
civilregister, enligt stadgandena om förande av civilregister över
personer, som icke tillhöra något legaliserat trossamfund.
Ansökan om bildande av religionssamfund ingives till regeringen.
Religionssamfundets styrelses ledamöter skola vara finska
medborgare; likväl kan regeringen godkänna även annorlunda
sammansatt styrelse, om samfundets flertal består av personer, som
icke äro finska medborgare. Då inom religionssamfundet ny
församling bildas, skall samfundets styrelse till inregistrering
anmäla församlingen. Samfund får icke för egen del eller för
detsamma tillhörande inrättning eller stiftelse förvärva eller
besitta annan fast egendom i landet, än tomt för synagoga och
skola samt begravningsplats jämte därå uppförda nödiga
byggnader.
Nämnas må ännu, att den politiska rösträtten och
valbarheten äro oberoende av trosbekännelse. Dock är stadgat, att
annan än den, som tillhör evangelisk-lutherska trosbekännelsen,
ej må deltaga i handläggningen i riksdagen av förslag rörande
kyrkolag för lutherska församlingar i landet eller deras kyrkliga
förhållanden i övrigt.1
Om ock, såsom jag nämnt, de ledande personerna vid
kyrkolagsarbetet på 1850- och 1860-talen icke strävade till
att helt och hållet avslita banden mellan stat och kyrka, sökte
de dock vinna åt kyrkan en vidsträckt självständighet i dess
inre angelägenheter. De principiella skälen härför utvecklas i
kyrkolagskommitténs betänkande vidlyftigt och vältaligt.2 Till
främsta organ för ledningen av Finlands kyrkas inre liv och
verksamhet föreslogs en kyrklig representation, kyrkomötet.
Vid sammansättningen av denna representation ville man
allt ifrån början giva kyrkans lekmannaelement en viss övervikt.
Kyrkomötet utgöres för närvarande, sedan mindre förändringar
i dess sammansättning stadgats är 1908, av samtliga biskopar
såsom självskrivna medlemmar, samt, såsom valda medlemmar,
så många prästmän, att deras antal uppgår till två tredjedelar
av prosteriernas i landet, en lekman från varje av landets
prosterier, samt en ledamot från regeringen och en från varje
1 1869 års Lantdagsordning § 49; 1906 års Lantdagsordning § 52.
2 Förslag till kyrkolag, sid. 134 ff., 214 ff., 245 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
