Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Lauri Ingman, Finlands kyrka efter 1809. Föreläsningar å Uppsala Universitet i september 1922
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
finlands kyrka f.Fter I 8og 307
kyrkans förhållande till staten. Alla de försök, som både i
äldre och nyare tider blivit gjorda, att också ur principiell
synpunkt försvara det förhållande, som i förevarande avseende i
reformationstiden uppkommit, ledo enligt kommitténs tanke av
det felet, att antaga det verkliga, det bestående förhallandet,
såsom sådant, också som det mot idén mest svarande. Då
emellertid rådande förhållanden även på Alexander II tid
självfallet omöjliggjorde förverkligandet av varje förslag, som skulle
motsvarat kommitténs principiella uppfattning, avstod kommittén
från att framlägga något sådant under hänvisning till att
»lagarna ej skola vara vådliga försök på samhällskroppen».1
Kommitténs förslag i fråga om den kyrkliga administrationen byggde
sålunda i huvudsak på bestående grundval, dock utan ängsligt
fasthållande av det hävdvunna, där förändringar till det bättre
syntes kunna genomföras.
Sålunda undergingo organen för den kyrkliga förvaltningen
i de särskilda stiften i enlighet med kommitténs förslag genom
1860-talets lagstiftning betydande förändringar.
Redan i 1845 års kyrkolagsförslags motiver uttalades
missnöje med den av gammalt gällande sammansättningen av
domkapitlen och uttalades, att om domkapitlet bleve sammansatt
av ledamöter, uteslutande bestämda för detta ämbete och
därtill behörigen kvalificerade, vunnes bäst en ändamålsenlig
sammansättning av detsamma. Sammansättes det av prostar och
kyrkoherdar i församlingarna, skulle ock det i hög grad
uppfylla, vad i detta avseende vore önskligt.2 Emellertid fann sig
kommittén då tvungen att frångå vardera anordningen: den
förra av förutsatt brist på anslagsmedel, den senare med
hänsyn till de olägenheter, som bleve en följd av att domkapitlets
ledamöter icke kunde ständigt bo i stiftsstaden. I 1863 års
kommittéförslag, vid vars utarbetande skiljmässan mellan kyrka
och skola var omedelbart förestående, kunde självfallet den
gamla anordningen med teologieprofessorer eller
gymnasiilek-torer såsom medlemmar i domkapitlet icke mera komma i fråga.
Kommittén föreslog, att domkapitlet skulle utgöras av biskopen,
domprosten samt trenne ledamöter, assessorer benämnda, av
vilka tvenne skulle vara prästmän, som jämte erfarenhet i
kyrkliga angelägenheter innehade grundliga teologiska insikter, och
1 Förslag till kyrkolag etc. sid. 245, 246.
2 1845 års Förslag till kyrkolag etc. sid. 406.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
