Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Lauri Ingman, Finlands kyrka efter 1809. Föreläsningar å Uppsala Universitet i september 1922
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
finlands kyrka f.Fter I 8og 335
alltid underställas regeringens prövning och stadfästelse, detta
på grund av att den kyrkliga församlingsdelningen ännu hos
oss utgör grundvalen för den kommunala. Med hänsyn till den
stora ekonomiska bärvidd frågor angående nybyggnad eller
större bättring av kyrka äga, skulle kyrkostyrelsens beslut även
i dessa frågor vara underkastade regeringens prövning och
stadfästelse. Några förändringar i statsmaktens rätt beträffande
prövning och godkännande av de förslag till förändring och
förklaring av gällande kyrkolag, vilka av kyrkomöte föreslås,
skulle icke ske genom inrättandet av en kyrkostyrelse, ej heller
någon inskränkning i statsmaktens hittillsvarande
lagstiftningsrätt beträffande kyrkligt-ekonomiska frågor.
Såsom härav torde framgå åsyftar föreliggande förslag
främst ett utvidgande av kyrkans självstyrelse i huvudsak på
grundvalen av det hittills rådande förhållandet mellan kyrka
och stat, men utgör tillika så att säga en förberedande
säkerhetsåtgärd från kyrkans sida för den händelse att en
fullständig skilsmässa mellan kyrka och stat i framtiden blevo
genomförd. Man arbetar på kyrkligt håll i Finland överhuvudtaget
icke på ett fullständigt åtskiljande av kyrka och stat. Senast
ha de sistlidne januari i Viborg hållna, ganska representativa
kyrkodagarna, en fri sammankomst av präster och
representanter för församlingarna, kristliga föreningar m. fl. uttalat sig
däremot. Bibehållandet av vissa av de band, vilka nu förena
kyrka och stat, t. ex. skolornas religionsundervisning samt
utbildandet av kyrkans präster vid universitetet, anses
synnerligen viktigt. Men å andra sidan har man på kyrkligt håll, så
vitt jag funnit, rätt allmänt kommit till den uppfattning, att
avklippandet av vissa föreningsband mellan kyrka och stat kan
lända till ömsesidigt gagn, när det sker efter grundlig saklig
prövning. Även den möjligheten måste nämligen, det har
erfarenheten visat, tagas i betraktande, att på håll, där det
hittills högt ropats på kyrkans avskiljande från staten, en strävan
inom en nära framtid kan göra sig gällande att begagna de
föreningsband, vilka förefinnas mellan kyrka och stat, till
förfång för kyrkans verksamhet. Inrättandet av en kyrklig
centralstyrelse, på vilken även skulle överföras ett antal av statens
organ nu ombesörjda kyrkliga uppgifter, vill skydda kyrkan
även för dylika försök.
En jämförelse mellan det av mig i korthet refererade finska
21 —2220G. Kyrkohist. Årsskrift 1922.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
