- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugutredje årgången, 1923 /
6

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Yngve Brilioth, Nyanglikansk renässans. Studier till den engelska kyrkans utveckling under 1800-talet - III. Oxfordrörelsens kyrkobegrepp och fromhetsart - 1. Det statiska kyrkobegreppet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 O

yngve brilioth: nyanglikansk renässans

Detta är den apostoliska lärans enkla grundschema. I en
klar och knapp formulering kom detta till uttryck i den lilla
katekes, som blev en av Hadleighmötets få förblivande resultat:
The Churchman s Manual; or Questions and Answers on the
Church, on Protestant and Romish dissenters} Här inskärpes
särskilt plikten att förbli i apostlarnas gemenskap genom
delaktighet i sakramenten — d. v. s. sakramenten såsom förvaltade
av dem, som ha apostolisk fullmakt därtill.2 Men det är till de
tidiga Tracts vi ha att gå, för att finna den apostoliska tanken
ta form och gestalt i en hänförd förkunnelse. Den första av
dessa är förut i annat sammanhang anförd. Knappast någon
av de senare når den i kraft och verkningsfullhet. Att ge en
något bredare och mer motiverad framställning av vad man
menade med läran om biskoparnas apostoliska ämbete föll först
på J. A. Bowden’s lott i Tract j.3 Med Nicænums ord: »I
believe one catholic and apostolic Church», som motto ger han
en skiss av teoriens historiska grundval: sakramenten kräva ett
ämbete med särskild fullmakt till deras förvaltning. Denna
fullmakt måste ytterst vara given av sakramentens instiftare, Kristus
själv. Sedan instiftas av apostlarna diakonämbetet (Apg. 6.),
till vars skyldigheter hörde ej blott fördelningen av allmosorna
utan även dopets förvaltning (Apg. 7). Då kyrkans vidare
spridning gjorde det nödvändigt, inrättade apostlarna ännu ett
ämbete av »äldste» eller »biskopar» som sina delegerade, dock
bibehållande det allmänna överinseendet över församlingarna.
Därmed var kyrkoförfattningen fullständig, så länge apostlarna
levde. Men det gällde att skapa ett organ för att fortplanta
det kyrkliga ämbetet, fortplanta Andens och Herrens eget
uppdrag. Det gjorde apostlarna genom att sätta vissa personer

1 Tryckt hos Perceval, a. a., s. 51—63.

2 Här möter redan också den typiskt traktarianska uppfattningen av
de romerska katolikerna som ett slag av dissenters: Frågan 34: »Are all
Christians in England members of the Church? — Answer: — No. 35. Are
all Christians in England, who are not members of the Church united in
one body? — A. No; They are divided into a great variety of sects, but may
all be classed under two heads. — 36. What are those? — A. Protestant
Dissenters, and Romish dissenters.»

3 A short Address to his Bretliern on the Nature and Constitution of
Church of Christ and of the Branch of it established in England, by a
Layman. Jfr W. Palmer, A Treatise on the Church of Christ (London 1838),
II, s. 382 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:07:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1923/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free