Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Yngve Brilioth, Nyanglikansk renässans. Studier till den engelska kyrkans utveckling under 1800-talet - III. Oxfordrörelsens kyrkobegrepp och fromhetsart - 2. Den traktarianska fromhetens grundformer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dex tr aktarianska fromhetens grundformer
37
mottaga verkan av denna död, en och en, genom
sakrament?» 1
Även om eskatologiska strängar stundom få klinga med,
har denna stämning av helig bävan hos Newman blott föga
gemensamt med skräckkänslan inför den eviga fördömelsens
möjlighet. Det är oriktigt, då detta gjorts till förhärskande
moment i hans religiositet.2 Skräckstämning och
domsmålningar inta en åtskilligt centralare plats i Pusey’s förkunnelse
än i Newman’s.3
Den traktarianska känslan av aivfitlness är väsentligen icke
en följd av fasa inför domen, utan av en livlig känsla av Guds
närhet och majestät, och måste tillerkännas en hög religiös
kvalitet.
Här får också tanken om nödvändigheten att taga noga
vara på all probabel sanning sin religiösa accentuering. Då
den osynliga världens mysterium är så mycket större än alla
dess timliga uttryck, måste då ej risken att tro för litet ligga
mycket närmare till hands än risken att tro för mycket? »Det
är vår skyldighet att omsorgsfullt söka efter varje grand och
smula av den sanning, som i nåd uppenbarats för oss, och hävda
den.»4 I en predikan för aposteln Thomas’ dag, framställas
för oss två motsatta sinneriktningar, den ena lättrogen (som
den i allmänhet heter), den andra oförvillad, med klart omdöme
och skarpsynt. Och det är tydligt att den första av de två
är den religiösa naturen snarare än den senare.5 Det är ett
1 A. a., III: 20 (.Infatit Baptism), s. 298 f.
- Bremond förklarar sig nödsakad att efter ett mer ingående studium
av Newmans predikningar avvisa la terreur som den förnämsta
motivbildande kraften i hans religion. (Newman, s. 254, 265, 270.)
3 Pus ey, a. a., s. 8, (i en predikan om The End of all Things). »And
now amid this universal burning, and this awful lurid light of a world in
flames, crackling, sinking, melting, amid the deluge of the everlasting fire of
God ...» Jfr också Keble’s predikningar The Last fudgement och Hell i
A course of Sermons ... preached i?i St. Saviour s Church, Leeds; något
överraskande är Oakeley’s yttrande om Froude (Historical Notes on the
Tractarian Movement, London 1865, s. 32) att han skilde sig från de övriga
tractarians genom »an extraordinary leaning to the side of religious dread,
and a corresponding suppression of the sentiments of love and joy».
4 Parochial and plain Sermons, II: 17 (The Gospel Witnesses), s. 203, f.
Jfr, IV, s. 228.
6 A. a., II: 2 (Faith ivithout Sight), s. 20. Härmed kombineras tanken
på handlandet som trons kriterium: »As faith is content with but little light
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
