Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - N. J. Söderberg, Uppsala Domkyrkas restaurering 1885—1893 - I. Restaureringsförslag - 2. Överintendentsämbetets opposition
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I. RESTAURERINGSFÖRSLAG 21 I
serskild del för sig, så finna vi också genast, att ingen af dem till
rikedom i form motsvarar, hvarken hvad de »ännu för handen
varande ganska rika och stylen angifvande skulpturdetaljerna» i
Domkyrkan, eller hvad detaljbildningen i de med henne analoga
nordfranska kathedralerna otvetydigt fordra. — Fönstrens staf- och
sir-verk hafva icke kunnat göras serdeles enklare än de i behåll
varande originalfönstren i koret, och granskaren tyckes heller icke vilja
hafva dessa delar af kyrkan enklare. Sträfpelarne, hvaraf de kring
koret erhållit en obetydlig förändring vid midtfacen — en
förändring såsom varande blott en smakafär äfven kan undvikas — hafva
alla blifvit krönta med fialer, dock äf enklaste slag, hvars små
spiror äro så glest som möjligt besatta med för stilen karakteristiska
s. k. krabbor. Från dessa fialer utgå nu de enkla, men
systematiskt konstruerade spännbågarne. Gå vi nu till de franska
förebilderna, hvilken stor skillnad finna vi ej? Fialerna äro här
balda-kinartadt konstruerade, antingen med små kapitelprydde kolonner i
hörnen som uppbära bågfalt, eller med rika staf- och sirverk,
stundom alldeles öppna och prydde med statyer. Deras ofta med
staf-verk försedde spiror äro tätt besatte med rikt formade krabbor och
öfverst krönte med en präktig korsblomma. Spännbågarne finna vi
försedde med rika, stundom ornamenterade listverk, och inunder
sirade med de inre hvalfribbornas rika profileringar. Wid
midtskeppets takfot äro spännbågarne vanligen krönte med fialer,
liknande sträfpelarnes här ofvan beskrifne, och, ifall bågarne äro som
här i tvenne hvalfslag, återkomma fialerna ytterligare på midten.
Så väl vid sidoskeppens som midtskeppets takfot finna vi alltid
mellan sträfvorna de ornamentalt behandlade gallerverken eller
takbröstvärnen. — Sådant är det betydelsefulla spännbågssystemet hos
förebilderna, och en liknande rik utstyrsel hade utan tvifvel Mäster
Etienne tänkt sig, hvarom också de för handen varande rika och
stilen angifvande detaljerna bära vittne. — Och detta sannolikt
äfven utan afseende derpå, att han för de släta murytorna var
hänvisad till tegel istället för huggen sten. Men att jag skulle upptaga
denna hans tanke, har aldrig kunnat falla mig in, utan är det
just en medelväg jag valt, der hvarje enskildhet endast medelmåttigt
blifvit sirad enligt stilens fordringar.
Om man nu. på denna medelväg skulle, genom ett systematiskt
ordnande af de så beskaffade enskildheterna, kunna tillnärmelsevis
nå urtypen, så vore väl deruti ingenting att klandra, äfven om man,
i brist >>af de i Vatikanens Arkiv troligen än i dag förvarade
originalritningarne» , icke skulle kunna bevisa, att de använda
orne-ringarne »tillhöra den ursprungliga planen».
De öfriga tillsatserna i mitt förslags yttre äro tornens
omgestaltning och påbyggande samt förseende med spiror; gafvelröstenas
tillsättande; transepternas småtorn ofvanpå dess sträfvor; de nya
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
