Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - N. J. Söderberg, Uppsala Domkyrkas restaurering 1885—1893 - I. Restaureringsförslag - 2. Överintendentsämbetets opposition
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i. restaurf.ringsförslag
247
gifvet att dermed icke, trötts hallkyrkornas tegelmaterial, är fullt
alvarligt menadt. Jag håller mig alltså Uteslutande till den
förstnämnda af dessa grupper, som åtminstone på grund af de låga
sidoskeppen har någonting gemensamt med Upsala Domkyrka, och
väljer för min granskning den mest tongifvande kyrka ur denna
grupp, Maria kyrkan i Lybeck, hvilken alla de andra i gruppen
mer eller mindre afvikande följt. — För tydlighet skull
meddelas närstående planritningar och frågas i förbigående om det
verkligen är tänkbart att tvenne monumenter som till plan,
anläggning och proportioner, d. v. s. till hela sitt inre väsende, äro
så olika hvarandra, kunna i det yttre vara ens tillnärmelsevis
jem-förbara? —
Planen af Upsala Domkyrka visar oss en utbildad korskyrka,
med midtqvadrat som organiskt förenar midtskepp och tvärskepp.
Den har tre skepp i bredd och dessutom relativt djupa kapeller,
som, medelst arkader af samma bredd som skeppens, öppna sig
inåt sidoskeppen, hvilka de till hela deras längd å ömse sidor om
tvärskeppet följa, för att vid koret sammanbindas genom en
(utanför den fria koromgången löpande) krans af ännu präktigare
poly-gonformade kapeller. Den har 2:ne torn, hvars inre östliga hörn
uppbäras af fristående pelare och hvilka utvändigt äro stödda och
förstärkta med grofva sträfpelare. Den har ett utbildadt
Sträf-pelarsystem, som i den yttre ledbildningen öfverallt gör sig
gällande. Dess tvärskepp med grofva sträfvor står, äfven i det yttre,
i organiskt samband med midtskeppet. — Mariakyrkan i Lybeck
är deremot en långkyrka, utan tvärskepp. Den har visserligen
transepter, men dessa te sig i planen som godtyckliga
tillbyggnader, hvilka icke hafva något konceptionelt behof af att just stå
midt emot hvarandra — om icke för (den vid anläggningen säkert
föga påtänkta) takryttarens skull. Den har tre skepp af relativt
enorm bredd, med kapeller i vestra delen, som öppna sig
hopträngt, med smala öppningar, åt sidoskeppen, hvilka kapeller vunnits
endast derigenom att sträfpelarne indragits i kyrkan, hvarigenom
dessa sednares betydelse icke blifver i det yttre uttalad. Den har
tre kapeller i koret, hvaraf de tvenne icke äro fria, utan liksom
uppgående i — eller utgörande en del af koromgången. Den har
tvenne oerhört klumpigt anlagda, fyrkantiga, torn i vester, hvilka
sakna sträfvor. Något sträfpelaresystem finnes, som sådant, endast
i transepter och kor.
Redan i det anförda se vi således att de båda planerna äro
från hvarandra fullkomligt afvikande. Betrakta vi nu
proportionerna, så blifver skillnaden icke mindre märkbar. I Maria kyrkan
i Lybeck är midtskeppets längd fem gånger dess bredd och i
Upsala kyrkan nio gånger, eller ifall halfqvadraten mellan tornen
icke medräknas 8 Vs gånger. I den förra förhåller sig sidoskep-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
