Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - N. J. Söderberg, Uppsala Domkyrkas restaurering 1885—1893 - II. Restaureringens finansiering och ledning - 4. Arbetets ledning - III. Restaureringen av kyrkans grund och yttre - 1. Grunden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
if. restaureringens finansiering och ledning 27 I
lånt vid uppförandet av det nya universitetshuset i Uppsala,
var synnerligen väl känd i staden. Den ene såväl som den
andre hade genom ansökningshandlingar, som föredrogos, styrkt
sin skicklighet. Öfverintendenten Zettervall, som var
närvarande, vitsordade bådas kompetens utan att till en början giva
företräde åt någondera. Meningarna inom kommittén torde
hava varit för val av Kihlberg. Men sedan Zettervall på
anmodan att avgiva bestämt förslag givit sitt förord åt den
bland de sökande, som i egenskap av praktisk arkitekt var den
mångsidigast och längst beprövade, nämligen kungl,
arkitekten och ledamoten av fria konsternas akademi E. V. Langlet,
blev denne av kommittén enhälligt utsedd till befattningen.
Efter omfattande studier både i
Sverige och i utlandet hade Langlet utövat en
mångsidig verksamhet inom sitt fack. Bland
många av honom utförda offentliga och
enskilda byggnader kunna nämnas
stortingshuset i Kristiania, börsbyggnaden och
teatern i Drammen, borgerskapets änkehus i
Stockholm, Paulikyrkan i Malmö samt
åtskilliga andra kyrkor. Han var en mycket
plikttrogen och arbetsam man, flärdlösheten
själv i sitt väsen och uppträdande, till det
yttersta sparsam och hushålisaktig med
anförtrodda medel. Bygga billigt var hans starka sida. Sträng
mot arbetare och entreprenörer, vinnlade han sig dock
samvetsgrant om att gentemot dem vara rättvis. Han var för sin
tid en kunnig och på alla sätt omtänksam byggmästare. Men
tiden har gått framåt och i våra dagar stå tjänligare medel och
metoder till buds för en arkitekt och byggmästare än dem
Langlet häde att använda.
III. Restaureringen af kyrkans grund och yttre,
i. Grunden.
I en bland restaureringskommitténs handlingar förvarad
promemoria av den 29 Mars 1886 yttrar arkitekten Langlet
bl. a., att kyrkan »i allmänhet och endast med ett till utsträck-
E. V. Langlet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
