Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - N. J. Söderberg, Uppsala domkyrkas restaurering 1885—1893 - V. Restaureringen av kyrkans inre - 3. Kapitäl, hörnblad och kragstenar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
v. kyrkans inre
»7
skickligt huggna, exempelvis n:r 15 (sydväst), hagtorn(f), andra
såsom vinrankorna på 13—14 samt ekbladen på n:r 17 äro
klumpigt gjorda. De förekommande djuren påminna om
djurformer, som finnas på kragstenarna.
På en höjd av omkring 2,7 m. över golvet i koromgången
finnas å de östligaste fyra paren av de fria korpelarna tolv för
statyer avsedda kragstenar, som i alla tider tilldragit sig
uppmärksamhet, åtta stycken på yttersidan mot koromgången och
fyra på innersidan. För täckande av statyerna finnas på
yttersidan också åtta baldakiner. Det har säkerligen funnits sådana
även på den inre sidan, men de saknas numera. Professor
Roosval har i »Legender och symboler i Uppsala domkyrka»
(år 1908) ägnat en ingående undersökning åt ämnet och med
övertygande skäl framställt nya synpunkter och tolkningar av
stort intresse.
Efter att ha framhållit, att anordningen med de tolv
kragstenarna tillhör en av den franska gotikens sedvänjor och att
det från början sannolikt varit avsikten att här, såsom i
Frankrike var brukligt, uppställa statyer av apostlarna, påvisar han
att orneringen på kragstenarna, som icke överenstämmer med
fransk smak och konstskicklighet på denna tid, ingalunda kan
tillskrivas de franska skulptörer, som säkerligen i det tidigaste
skedet varit verksamma i Uppsala domkyrkas kor. Han
påpekar vidare, att de i somliga fall groteska scener, som de
ornerande relieferna framställa, ej äro passande å konsoler,
avsedda för statyer av apostlar. Endast en av dem synes vara
utarbetad med hänsyn tagen till ett sådant syfte, nämligen den
som framställer förebilder för aposteln Tomas ur det gamla
testamentet.
Under anförande av talande skäl och grunder framställer
Roosval till sist den förmodan, att liksom materialet hämtats från
Gotland, stenhuggare därifrån också utfört dekoreringen. Detta
har kunnat ske, sedan de franska bildhuggarna lämnat Uppsala,
en rundlig tid efter anläggningens början, varunder de i
pelarna insatta ämnena till kragstenarna fått stå utan reliefer.
Under tiden hade den ursprungliga planen att här uppsätta
statyer av apostlarna törhända också blivit ändrad, varmed
följt större frihet i valet av motiv för skulptur å konsolerna,
allt efter som de, den ena efter den andra, erhållit statyer.
Motiven äro omväxlande och mycket olikartade. Meningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
