Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - N. J. Söderberg, Uppsala domkyrkas restaurering 1885—1893 - V. Restaureringen av kyrkans inre - 5. Dekorering av väggar och valv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52 n. j. Söderberg: uppsai.a domkyrkas restaurering
»Vid uppgörande af dekoreringsförslag till en så omfattande
och monumental byggnad som Uppsala domkyrka måste hänsyn
tagas till flera omständigheter, hvaraf följande äro de viktigaste:
De för målning afsedda ytornas storlek i förhållande till
disponibla penningbeloppet,
kyrkans ringa dageryta
samt förut i kyrkan befintliga, af brand och öfverkalkning
förstörda målningar.
Vid val af material och målningssätt kommer man, med
iakttagande af ofvannämnda omständigheter, till den slutsats,
att materialet bör utgöras af kalkfärg å torr afputsning på
sådant sätt verkställd, att, sedan den råa ytan blifvit struken med
kalk tills den blifvit så fylld, att den utgör en för dekorering
lämplig yta, den pålägges med för de olika partierna lämpliga
ornament i några få kalkstarka färger, sedan kontureras de med
ambra, men då denna icke utan att förlora sin styrka kan
uppblandas med kalk tillsättes den i stället med cassein eller
annat säkert bindämne.
Kalkfärgsmålningen kan visserligen icke mäta sig med
hvarken al fresco eller vaxfärg, hvad beträffar färgernas glans eller
ytans finhet, men den ställer sig ansenligt lägre i pris samt
öfverträffar vaxfärgerna i varaktighet.
Det anses att al secco varit användt i de
medeltidsmålningar, som i en del af våra landskyrkor blifvit bevarade till
vår tid, hvilket målningssätt, färgade och konturerade ornament
pä hvit botten, härmed äfven föreslås till användande för
domkyrkan. Kyrkans ringa dageryta gör att, om för gudstjänsten
tillräckligt ljus må erhållas, ej för mycket af den inströmmande
dagern får uppslukas af för starka färger i hvalf och på väggar.
En nästan hvit botten återkastar så mycket ljus, att den till
och med tillåter färgade fönsterrutor. Härtill kommer ock den
omständigheten, som talar för det ofvannämnda målningssättet,
nemligen att de fragment af äldre målningar, som aftäckts i
den nu restaurerade västra delen, äro af detta slag och
måhända påträffas i den ännu orörda delen så betydliga stycken,
att det lönar mödan restaurera dem. Det är då godt, att den
öfriga målningen står i öfverensstämmelse härmed.»
De ytor det gällde äro betydliga. Enligt Lindegrens
beräkning innehålla väggar och valv i den västra delen av kyrkan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
