Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - N. J. Söderberg, Uppsala domkyrkas restaurering 1885—1893 - V. Restaureringen av kyrkans inre - 5. Dekorering av väggar och valv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
n. .t. söderberg: uppsala domkyrkas restaurering
under hans ledning och under intresserat övervakande särskilt
av professor Nyblom.
Till utförande av förekommande figurmålningar anställdes
på Lindegrens förslag i juni 1891 målaren A. (Acke) Andersson
från Stockholm och, sedan denne uteslutande ägnat sig åt
dekoreringen av det de Geerska koret, i februari 1892 den unge
målaren C. Althin, sedermera överlärare i frihandsteckning m. m.
vid tekniska skolan i Stockholm.
Provmålningen i G. Banérs kapell skedde vid årsskiftet
1889—90, och provmålningarna över orgelläktaren upptogo tiden
juli—oktober 1890. Det egentliga arbetet började i slutet av
sistnämnda månad och i november 1892 var det efter de av
Lindegren beräknade två åren i det närmaste färdigt. En del
ytterligare tillkommande dekoreringsarbeten utfördes sedermera
av förmannen för målarna, E. Bergh, enligt ackord av den30/n
1892 och den Vs 1893.
Antalet av de målare, som voro anställda, växlade mellan
åtta och femton, men minskades mot slutet av sommaren 1892
och i november voro endast två à tre sysselsatta. Ibland dem
förekom nära nog hela tiden den sedermera som konstnär inom
dekoreringsfacket bemärkte målaren prof. O. Hjortzberg.
Kostnaderna överskredo det av Lindegren beräknade
beloppet, 40,000 kr., med omkring 10 procent. Men en del
arbeten, som icke av Lindegren beräknats, hade också
efteråt genom kommitténs beslut tillkommit på grund av
särskilda omständigheter och förhållanden, t. ex. restaureringen
av upptäckta äldre väggmålningar i det de Geerska koret,
om-dekoreringen i Vasakorets valv m. m. Både beräkning och
ledning förtjäna i detta avseende allt beröm. Resultatet av
arbetet är också utan tvivel förtjänt av erkännande, både i sina
detaljer och icke minst genom den verkan det i sin helhet
åstadkommer på kyrkobesökarens sinne.
Många föredraga den hvita färgen, måhända i någon mån
bruten, på väggar och valv i en kyrka. Men här ville man hava
färg och teckning. Att fylla de stora ytorna med målningar,
vart och ett för sig ett konstverk, kunde det icke bli tal om
på grund av brist på medel. Man begärde en enkel
ornamental målning, ungefär i likhet med den som funnits och av
gammalt ännu finnes i många svenska kyrkor, och som efter
all sannolikhet även en gång prytt domkyrkan, innan den sköv-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
