Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - N. J. Söderberg, Uppsala domkyrkas restaurering 1885—1893 - V. Restaureringen av kyrkans inre - 6. Inredning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
v. kyrkans inre
73
julmorgonen till allmän och synnerlig fröjd. För altaret
aptera-des en del av kyrkans äldre ljusstakar till gasbelysning, nämligen
en femarmad silverljusstake (från år 1815), fyra st. silverstakar
för en låga (två från år 1632 och två från år 1828) samt en nyare
kandelaber av brons med fyra pipor. De fem förstnämnda
sta-karna voro blott avsedda för de största högtidsdagarna; vid
andra tillfällen användes endast bronskandelabern.
Servisledningen var intagen genom det Oxenstiernska
gravvalvet och huvudledningarna inne i kyrkan voro lagda under
stengolvet. För den vanliga för otte- och
aftonsångsgudstjänster avsedda mindre belysningen med 50 à 80 lågor fanns en
mätare i det Oxenstiernska kapellet. För rikare eller för hel
belysning, vilken senare endast förekom i julottan och vid
andra synnerligen högtidliga tillfällen, gick gasen direkt genom
huvudkranarna utan. mätare.
Av kyrkans gamla ljuskronor blev endast en anordnad för
gas. Den satt i sakristian. De övriga voro nedtagna utom
den av grevinnan Ebba Leijonhufvud skänkta silverkronan, som
utan att apteras för gas fick behålla sin gamla plats i koret.
Vid högtidliga tillfällen tändes även under gas-perioden ljus i
densamma. Av de nedtagna metallkronorna, två större och fyra
mindre, voro vid restaureringstiden tre st. mindre utlånade till
Helga Trefaldighets församlings kyrka.
I kyrkans inventarium av år 1891 omnämnas ett antal
ljusarmar och lampetter från äldre tider, sammanlagt 35 st. Till
största delen voro de då i mycket bristfälligt skick och nästan
omöjliga att reparera. Några stycken ganska vackra armar av
driven mässing yoro emellertid med eller utan reparation
brukbara, men hade icke kommit i fråga vid gasledningens införande.
Sex ljusarmar och två lampetter voro vid restaureringstiden
utlånta till Trefaldighetskyrkan och de övriga lågo i förrådet.
Under restaureringen väckte arkitekten Langlet fråga om
elektrisk belysning i kyrkan. Men man hade den tiden ganska
ringa erfarenhet härstädes om detta slags belysning,
elektricitetsverk fanns icke i staden och kommittén förhöll sig ganska
passiv till den väckta frågan. Langlet fick visserligen, om han
själv fann skäl därtill, införskaffa förslag. Men då han i maj
1890 presenterade två oljka förslag för kommittén, förklarade
denna, att de till restaureringen anslagna medlen icke kunde
disponeras för anordnande av elektrisk belysning i kyrkan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
