Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Joh:s Gabrielsson, Ärkebiskop Paulinus och prästdottern Margareta i Kumla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ärkebiskop paulinus om prästdottern margareta i kumla t i i
— har dessutom ännu en Visitation, den »ordinarie» visitationen
i Närke, hållits, utan tvivel av biskopen själv. Tilläggas må, att
föredraget omnämnes i protokollet för stiftsmötet, där även en
redogörelse lämnas för dess huvudsakliga innehåll.1 En samtida
svensk bearbetning av föredraget finnes i manuskript i
Palrn-skiöldska samlingen i Uppsala universitetsbibliotek (N:o 104, sid.
261 lf.) med titeln: »Een liten Berättelse och Vnderwijsning,
hvad och huru man skall hålla och döma om Engla Vppen-
barelser–-Såsom och om thet Vnder, som är händt med
ene Prestedotter uthi Näricke i Kumbla Sockn A:o 1627 ifrå then
22 Augusti2 in till then 20 Febr: A:o 1628. Såsom och––—
om Qwinnors Predikningar, som mycket skeer i denna
werlden-nes sidsta tijdh–—,»3
Baazius, som var samtidig med dessa tilldragelser, förtäljer
därom i ovan anförda arbete s. 761 — 763, förmodligen med
kännedom om Paulini skrift, som han emellertid icke
omnämner. Baazius intresserar sig huvudsakligen för det genom
Margaretas förkunnelser uppkomna kätteriet, som bestod däri, att
lördagen, den judiska sabbatsdagen, skulle högtidlighållas.
Ett viktigt ställe hos Paulinus (s. 23 f.) anföres av A.
Dahlbohm i avhandlingen »De spectris» (Om spöken) s. 59—61,
vilken avhandling försvarades under presidium av teologie
professorn Esberg år 1700. K. F. Karlsson i ovan omtalade
arbete om Örebro skola begagnar Dahlbohm samt omnämner
Paulini föredrag — med återgivande på svenska av det av
Dahlbohm citerade stället — ävensom Baazius.
Slutligen har fallet Margareta hehandlats av prof.
Linderholm i avhandlingen »Ur fädernas tros- och tankevärld» på nyss
anförda ställen.4
Margaretas fader, Johannes Laurentii,5 var kyrkoherde i
Kumla sedan 1619 och benämnes prost (praepositus). Förut
1 Se Lundström, Svenska Synodalakter, i Skrifter utgivna av
Kyrkohistoriska föreningen, Ser. 2: Strengnäs stift.
2 Bör vara den 22 oktober, enligt Paulinus, s. 21, jfr s. 5.
3 Ett par citat ur detta manuskript meddelas av Linderholm, Ur
fädernas tros- och tatikevärld, s. 425, 428 f.
4 I förbigående omnämnes saken, under citerande av ett skriftligt
meddelande från prof. Linderholm, av E. Lombard, nHistoire dune épidémie
mystique. Les ’crieurs’ suédois (1841—1843)», i Bibliothèque universelle et
Revue suisse 1912, s. 529.
0 Se Hagström, Strengnäs stifts herdaminne. Bd s. 484—486.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
