Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Handlingar till George Scotts verksamhet i Sverige - I. Handlingar till rättegången mot George Scott 1839—42
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
handlingar till george scotts verksamhet i sverige 345
mare (Schwarmgeister), som för otrogne, på det Guds Ord må
predikas rent och oblandadt, såsom det innehålles uti den Hel[iga]
Skrift och vår Kyrkas symboliska Böcker.
Johannes Rohtlieb.
16. Kyrkoherde O. Winters enskilda yttrande den 20 sept.
184.2 angående George Scotts besvär.
(SSCP. =% 1842. Bil. A.)
Då, enligt Hr Grefvens och t. f. Överståthållarens underdåniga
hemställan, Stads Consistorium är ålagdt, att i underdånighet utlåta
Sig öfver den Spirituela delen af Tit. Skotts Besvärsskrift, d. ä.
enligt min tanke, om Methodist Sectens åtgöranden i Sverige äro i
fullkomlig öfverensstämmelse med den hos oss tillåtna
Religionsfriheten, så tror jag att Consistorium, redan 1838, i Sitt från
trycket utkomna Försvar af dess underdåniga Utlåtande om Methodist
Sekten, fullständigt derom yttrat sig. Bland annat heter det i
detta Försvar:
»Om Religions friheten sträcktes derhän, att Främmande Rel.
Förvandter delade lika rättigheter med den Rådande Kyrkan, att
de offenteligen, på landets tungomål, finge öfva hvar och en sin
Religion — — — — eller hvad farligare vore, intränga i Famillerne,
inqvirera i det enskilda lifvet, göra sig först till Hushålls Råd,
sedan till Samvets Råd och, att efter tillfälle och omständigheter,
locka de lättsinniga, förbrylla de enfaldiga, uppskrämma de svaga:
så kunde väl sådant ej annat än ske på den rådande Religionens
bekostnad.» År 1838 fann Consistorium »att Methodisternes
öron-bikt, botöfningar, Bann m. m. ej kunde annat än vara i strid med
protestantismens anda, att deras satser och åsigter svårligen kunde
förenas med m[en]sklighetens fortgående utveckling ej blott i
moraliskt och industrielt utan äfven i intellektuelt och æstetiskt
hänseende; då kände man, att Methodisterne voro ett slags Werlds
Läsare, som gå ut i all Werlden, den de anse för hednisk, sä länge
den ej är Methodistisk; då ägde Consistorium den fasta
öfvertygelsen, att Svenska Folket ej kunde blifva Methodistiskt innan det
upphört att vara Svenskt.»
Denna öfvertygelse är liflig hos mig äfven 1842, då
Consistorium, med sitt yttrande, skall må hända afgöra om Methodisterne
skola insläppas i Sverige och der, vådligt för Samhällets lugn och
Christnas sanna frihet, stadga sig eller icke. Denna min
öfvertygelse har vunnit styrka af den sedan 1838 vunna erfarenheten af
all den oro, splittring och jäsning som Methodisternas
ansträngningar, att af Svenska medborgare bilda en Methodist Församling,
23 — 23339- Kyrkohist. Årsskrift 1924.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
