Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Elis Malmeström, Linnés religionsfilosofiska betraktelser i företal och inledningsord till Systema Naturæ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LINNÉS RELIGIONSFILOSOFISKA BETRAKTELSER
2 C)
en utvecklingslära, som skulle bringa ett systems arter ur ett blott
systematiskt sammanhang in i ett organiskt, blev Linnés tvivel
på arternas enhet ej. Även om hans tanke ej avvisade
möjligheten, så är steget därifrån till ett genombrytande av det
gamla betraktelsesättet mycket långt. Och som detta hade sin
grund i en religiös uppfattning, blev det så mycket säkrare
förankrat. Som en metafysisk borgen för denna
statiskt-harmo-niska tillvaro står också Gud såsom ett Allsmäktigt och Allvist
Väsen (punkt 4). Motsvarigheten till ett sådant Väsen är en
beundransvärd och underbar inrättning (punkt 8), och
följaktligen blir männniskans förnämsta uppgift att »beundra och
be-prisa konstnären av det alltigenom fulländade verket» (punkt 8).
Det är intressant att konstatera denna av Linné så ofta
framhävda tanke redan år 1735. Den har, vilket strax lyser igenom,
två rötter, en gammaltestamentlig och en klassisk (Seneca),
men är dock fullt tidstypisk, såsom framgår av de använda
gudsnamnen, Deus Omnipotens et Omniscius och ännu mer
Artifex. Vi inhösta som resultat, att Linnés i Observationes
uttryckta tankar, vilka givetvis för att komma till sin rätt måste
sättas i ett vida större sammanhang, än här kunnat ske och
varit lämpligt att göra, innebära en i systematisk form gjord
bekännelse av tron på en allvist inrättad, vilande
världsordning. Som tankarna på intet sätt äro originella för Linné, har
huvudsaken varit att konstatera deras förekomst redan 1735.
III. Introitus.
I upplagorna 1758—59. 1766—68, alltså fjärde
originalupplagans båda editioner, och Gmelins av år 1688—93 förekomma,
utom bibelcitat, som komma att behandlas särskilt för alla
upplagorna ( — se stycket VI —), nya stycken med religionsfilosofiskt
innehåll, nämligen INTROITUS, IMPERIUM naturæ och den långa
fotnoten under Homo. Vi gå att i tur och ordning granska dem1:
Introitus.
HOMO mundi intraturus theatrum
quæritur Quis sit: unde ortus? e
stem-mate Creationis; Quo tendat? ad
vi-tam beatam; Quid hic?. intueri
na-turam; Quo mutiere? curiosum esse
1 Ord inom () äro avvikelser eller tillägg i fjärde originalupplagan
1766, inom [ ] med bokstav inom ( ) Linnés fotnoter och citatbelägg.
Inledning.
Människan som skall göra sitt
inträde på väldens skådebana, frågar vern
hon är: av vad härkomst? av
Skaparens hand; vart bär det hän? till
ett lyckligt liv; vad är uppgiften här?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
