Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Elis Malmeström, Linnés religionsfilosofiska betraktelser i företal och inledningsord till Systema Naturæ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 O ELIS MALMESTRÖM
sustinui, incessi viam & quem dederat
cursuni fortuna peregi.
och fullbordat den väg, som lyckan
tilldelat mig.
Denna inledning innehåller, som synes, sex stycken av
växlande längd och icke särdeles väl sammanhängande innehåll.
Det, som egentligen intresserar oss i densamma, är dess
religionsfilosofiska tankar. Men för att förstå dem och komma
dem närmare in på livet, fråga vi efter deras härkomst. Någon
tanke eller något uttryck av klar biblisk karaktär står ej att
finna. I varje fall är satsen om naturens ändamål icke enbart
biblisk och är i sammanhanget närmast att betrakta som gängse
allmängods i den äldre upplysningens anda. Däremot har Linné
givit oss hänvisning till företalet till Ole Worms Museum
Wor-mianum, utgiven i Köpenhamn 1655, som inspirerat honom till
de första orden av dét femte stycket.1 Och så förekommer
efter samma stycke namnet Seneca, och därmed har han hjälpt
oss på traven, ehuru icke mer än att fullkomlig villrådighet
består i fråga om huru mycket som är lån eller beroende av
Seneca. Det enda arbete av Seneca, varvid det härom kan vara
tal, är dennes Quæstiones naturales [libri VII], Om det sjätte
stycket i Linnés INTROITUS undantages, utvecklar han hela
innehållet efter denna Senecas geografiska fysik och väderleksteori,
ja, tidens och sin egen vana trogen gör han direkta, ordagranna
lån. Utropet: »O, quam contemta res est homo, nisi supra
humana se erexerit!» återfinnes i början av företalet till liber I, den
första boken hos Seneca. Vad som sedan följer därefter
nämligen »Quid enim . . . sarciret» = »Ty vad var . .. förstörelse»
är en fri omskrivning på latin av meningarna närmast före
nyss citerade utrop. De lyda hos Seneca på följande vis i
översättning: »Vilken orsak till glädje skulle jag ha av att
blott och bart höra till de levandes tal? Kanske den att laga
till mat och dryck? Eller att uppehålla en sjuk och slapp kropp,
som skulle gå nnder, om jag ej ständigt underhöll den, och så
leva en sjuk mans liv?...» Utom talet i första person lägger
man märke till, att då Seneca tydligt skriver farcirem,
underhålla, skriver Linné felaktigt men lika tydligt sarciret, lappa
upp, böta, vilket dock även ger mening. Men fler lån förekomma.
1 Worm, Museum Wormianum seu Historia Rerum Rariorum etc.
Prefatio ad Lectorem, pag. %
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
