Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Elis Malmeström, Linnés religionsfilosofiska betraktelser i företal och inledningsord till Systema Naturæ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LINNÉS RELIGIONSFILOSOFISKA BETRAKTELSER
2 C)
»ASTRA . . .» De bestämmas som dessa särdeles avlägsna,
strålande kroppar, som indelas i stjärnorna, SlDERA, och
planeterna, PLANETÆ, varav några ha månar. Därpå heter det:
nec posse sine Custode tantum opus
stare, nec hunc siderum discursum
fortuiti impetus esse, nam quce casus
incitat, scepe turbari & cito arietari.
[(g) Senec.]
Här hänvisar Linné alltså åter till Seneca. Varifrån citatet
är hämtat, har dock ej gått att finna. Den celesta
lagbundenheten finner Linné utesluta ett nyckfullt, tillfälligt upphov och
peka hän på en personligt (?) fattad, rationell grund, samme
Custos Rectorque, om vilken Seneca talar i II: XLV.
»ELEMENTA . . .» De äro de allra enklaste ämnena,
grundämnena, som bilda den atmosfär, vari planeterna röra sig, och
uppfylla avstånden mellan stjärnorna. De utgöras av:
Den lummiga jorden, som är fast, sval, orörlig, bar (ofruktbar).
Det genomskinliga vattnet, som är rinnande, fuktigt,
genomträngande, omfattande.
Den klara luften, som är elastisk, torr, böljande, skapande.
Den skinande elden, som är flammannde, het, snabb,
livgivande.
I fjärde originalupplagan 1766 är ordningen omvänd, alltså
eld, luft, vatten och jord. Två av attributen äro f. ö. ändrade,
dock äro ändringarna utan någon betydelse.
Omnium Elementorum alterni
re-cursus sunt, quidquid alteri perit in
alterum transit; alternce sunt vices
rerum. [(h) Senec. III: 10.]1
Vi återkomma senare till diskussion om Linnés elementlära
eller åtminstone dåvarande uppfattning om grundkrafterna i
världen. Här antecknas, att av förestående Seneca-lån de två
första satserna riktigt nog äro tagna ur Quæst. nat. III: X;
däremot har Linné ingenting sagt om, att han lånat den sista
1 I upplagan 1766 står detta citat under teli.us. I stället står här
under elementa: Sic tota hujics Mundi concordia ex discordibus constat,
vilket Linné hämtat från Helmont. Ordet finns emellertid redan hos Seneca i
Quæst. nat. VII: xxvii. Jfr naturalia nedan.
Utan en Väktare kan ett sådant verk
ej bestå, icke heller kan stjärnornas
kretslopp ske av en tillfällig nvck, ty
vad tillfälligheten sätter i gång
förstöres ofta och faller snart omkull.
Alla elementen förvandlas
omväxlande i varandra; vad som förloras
av ett bevaras övergående i ett annat;
växlande är tingens ordning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>