Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Elis Malmeström, Linnés religionsfilosofiska betraktelser i företal och inledningsord till Systema Naturæ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LINNÉS RELIGIONSFILOSOFISKA BETRAKTELSER
2 C)
annat slag (obs.!), som utvalts och förädlats av växter samt i
de flesta fall omarbetats av djur. Uttalandet kan ej vara mer
typiskt för Linné. Det anförda Jesaja-citatet, 6:4, finnes på
pag. 15, på samma sida finnes också citatet ur Davids 148
psalm. Ordet ur Vetenskaps-Akademins handlingar är slutord i
Curiositas nat. Endast Cicero-citatet finnes ej i den nämnda
avhandlingen; det kan ju också vara tillfälligt ditfogat, kanske
Linné just då tillhanda. Så synes verkligen mycket tala för,
att Linné haft Curiositas nat. framme, då han skrev stycket om
HOMO sapiens.
Ett stöd ytterligare för detta förhållande, ehuru intet bevis,
utgör stycket POL1TIA Naturae i femte originalupplagan av
Systema nat. Allt vad där står är ett kortfattat referat av
Linnés avhandling med samma namn.1 Redan detta är ju av
en viss betydelse. Det visar, att Linné alltså på ett annat
ställe gått till väga just så som förmodas ha skett, när han
skrev om HOMO. Ännu betydelsefullare blir det emellertid,
då man besinnar, att Curiositas nat. och Politia nat. jämte
Oeconomia nat. och Cui bono utgöra en liten, inom sig sluten
grupp bland Linnés akademiska avhandlingar, för vilken det
karakteristiska är, att den behandlar naturvetenskapens, rättare
naturfilosofins allmänna principer. Har Linné lagt Politia nat.
till grund för ett kortare stycke i inledningen till Systema nat.,
må det, då f. ö. flera lån tala i samma riktning, ligga nära till
hands att antaga ett liknande förfarande med Curiositas nat.
Vi äro därmed befriade att söka tränga längre i denna
exeges, ty även om det ej kan klart bevisas, äro dock skälen
för att Linné reproducerar sig själv från Curiositas nat. mycket
starka. I stycket NATURA tog han ju sina anteckningar till
dietföreläsningarna helt i anspråk. När han nu citerar
Vetenskaps-Akademins handlingar, är det alltså knappast direkt
utan via den nämnda avhandlingen. På vägen har ju också
årtalet 1740 bortfallit. Skulle det behövas, kunde det också
anföras skäl, varför Linné ej citerat Curiositas nat. direkt. Det
var den avhandlingen, som 1748 åstadkom kritik från teologiskt
håll, något som rätt djupt upprörde Linné. Han gick sedan
med flit ur vägen för allt, som på detta håll kunde väcka
anstöt.
1 Linné hänvisar till Amoenit(ates) acad(emicæ) 6 p. 17, och där finnes
denna avhandling omtryckt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
