Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Maria Cronquist, Teologfrekvensen i Sverige efter 1830 - II. Källor och litteratur - 2. Till de statistiska tabellerna - III. Teologfrekvensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T 40
MARIA CRONQUIST
Linders, F. J., Demografiska studier rörande svenska kyrkans prästerskap.
Akad. avhandling. Del I. Uppsala 1925.
Pfannenstill, M., Prästbrist, Kristendomen och vår tid, 1907.1
Wihlborg, A., Vilka äro prästbristens orsaker? Samma tidskrift 1916.1
Spridda notiser om student- och teologantal finnas i:
Allmän Ecclesiastik Tidning 1832—1838,
Svensk Ecclesiastik Tidning 1842 — 1849 och
Svenska Litteratur-Föreningens Tidning 1837.
Där det låtit sig göra, har jag använt siffran för det verkliga antalet,
d. v. s. den, som är att söka under rubriken »Tillägg till förra terminens
katalog» i universitetskatalogerna.
Det absoluta antalet teologer betyder emellertid icke så mycket för
bedömandet av uppgång och nedgång i teologfrekvensen, särskilt av rekrv.
teringsbasis, som det relativa, det procenttal man får i jämtörelse med
studentantalet. Det absoluta antalets fluktuationer ge nämligen utslag också för
de faktorer, som bestämma studentantalet. Det relativa antalet visar däremot
fluktuationerna i de faktorer, som speciellt beröra teologerna.5
III. Teologfrekvensen.
En överskådlig diskussion av fluktuationerna i de teologiska
studierna är emellertid omöjlig utan uppdelning i kortare
perioder, och jag har härvid, liksom för huvuddragen av den
historiska bakgrunden, följt prof. E. Linderholms Översikt av svenska
1 W. anför de absoluta siffrorna för teol. stud. i Lund och Uppsala, lit.
1856—1906, men ej de relativa och icke heller studentantalet. P. anför endast
antalet teol. stud. i Lund, men däremot har han uppgift på studentantalet
och för höjd- och lågpunkterna jämförelse med Uppsala. P. har för sin tabell
använt den okorrigerade siffran för höstterminerna.
8 För att få en klar bild, ej blott av tillgången, utan ock av efterfrågan
på teologer och förhållandet mellan dessa faktorer, hade en undersökning av
antalet befattningar varit intressant. Mitt försök att genomföra en dylik har
icke slagit väl ut. Prästvigningsfrekvens och antal ordinarie prästbefattningar
äro kända. Men de extra ordinarie befattningarna för både präster och
kristendomslärare torde knappast kunna exakt bestämmas annat än utifrån
individual-uppgifter. Härtill kommer att växlingarna i prästvigningsfrekvensen bland
teologerna gör ordinationssiffran mindre användbar för bestämmande av
antalet e. o. prästbefattningar. I början av observationstiden är nämligen
prästvigningsfrekvensen större än teologfrekvensen (många icke-teologer voro
prästvigda), då den däremot i slutet är mindre (en hel del teologer låta icke
prästviga sig). De approximativa siffror för e. o. prästbefattningar, som
erhöllos, befunnos vid jämförelse med för ett enstaka årtal tillgängliga exakta
uppgifter (Biskopsmötet 1924) vara mycket för låga. Se Linders, a. a., sid. 84 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
